Peter Munck: En utmaning för hela samhället

Peter Munck är glad över att socialförsäkringsminister Annika Strandhälls förslag om hälsoväxling inte blev av. Nu konstaterar han att arbetsmarknadens parter i stället själva ska ta fram förslag för att komma åt ohälsan på jobbet och att de ropar efter mer företagshälso­vård. Det här är ett tecken på att företagshälsovården efterfrågas alltmer, säger Peter Munck, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

– Jag är glad över att man talar om att företagshälsovård är viktigt. Nu önskar jag bara att det ska konkretiseras.

Vi träffas i organisationens lokaler i centrala Stockholm. Peter Munck hämtar i receptionen, erbjuder kaffe och får i farten frågan från en medarbetare om det är han som är ägaren till ett par upphittade läsglasögon. Nya, förklarar han, och stoppar glasögonen i kavajfickan. Han har varit vd för Sveriges Företagshälsor i snart två år och en stor del av tiden har han läst.

– Forskningsrapporter, arbetsmiljölagen, förarbeten till lagar, utvärderingar. Vi vet redan mycket om företagshälsovården. Det är dags att sluta snacka och göra något, säger Peter Munck.

Lag & Avtals reporter har läst en uppsats från Högskolan i Halmstad med titeln: Företagshälsovården - en evig diskussion? Peter Munck skrattar lite uppgivet åt titeln.

– Det här är verkligen en evig diskussion. Det har varit väldigt fram och tillbaka och en hel del missriktade statsbidrag.

Peter Munck anser att fel fokus bidragit till den ständiga debatten.

– Den viktiga frågan är: Vad ska företagen och kommuner och landsting egentligen göra för att de anställda ska kunna prestera och må bra långsiktigt?

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter från i våras, med ökade krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet, är ett steg i rätt riktning men räcker inte, säger Peter Munck.

– Jag tycker att Arbetsmiljöverket måste följa upp vad som görs. De ska kunna kliva in till vd och fråga hur det går. På samma sätt som bokföring och redovisning gås igenom.

Peter Munck blir upprörd och fortsätter:

– Vad är mest värt att ha koll på? Om jag har dragit av en krona för mycket på skatten eller att man ser till att jag har gjort det jag ska för att mina medarbetare inte går in i väggen? Ohälsan är en av de största utgiftsposterna i det svenska samhället. Här finns det ingen systematisk uppföljning.

I dag har ungefär 65 procent av de sysselsatta tillgång till företagshälsovård, enligt branschens siffror. Peter Munck påpekar att det inte är en rättighet för en arbetstagare. Men att det står i arbetsmiljölagen att företagshälsovård ska erbjudas i den omfattning som verksamheten kräver. Vad det betyder är dock inte glasklart.

– Jag vet inte. Vem avgör det? Hur följer man upp det? Jag har hittills inte fått något bra svar.

Peter Munck har tjugo år i hr-branschen bakom sig och hans inställning till företagshälsovård har inte alltid varit lika entusiastisk.

– Jag har sagt att jag var företagshälsovårdens största kritiker. Jag tyckte inte att de levererade det vi behövde och jag kunde inte få svar på vad det kostade att rehabilitera ländryggs­besvär på lagret.

Egen okunskap om sambandet mellan arbete och hälsa bidrog också till missnöjet, erkänner Peter Munck. Många blandar ihop företagshälsovården med primärvården. Om primärvården fokuserar på att trösta, lindra och bota så arbetar företagshälsovården med att få folk tillbaka till jobbet.

– Jag har blivit upplyst. Branschen har också blivit bättre på att se sambandet mellan individens hälsa och hur arbetet på en arbetsplats är organiserat. Företagshälsovården har också anställt fler psykologer med organisationsinriktning i takt med att efterfrågan ökat.

Upplyst om arbetsmiljöns betydelse blev Peter Munck både av arbetet med ett större omorganiseringsprojekt på Ica och av en av sina tidigare kolleger.

– Jag insåg hur sammanlänkat privatlivet och jobbet är, hur viktigt det är att utnyttja de stödverktyg man har och hur lätt det är att en organisation slutar att fungera.

Så när en rekryterare han kände tyckte att han borde söka jobbet som vd för branschorganisationen tog han sig en funderare.

– Hon sa att det här jobbet skulle passa mig jättebra: ”Det handlar om saker som är viktigt som jag vet att du brinner för och vill göra något åt.”

Peter Munck är nöjd med sitt val. Med kurvor över sjukskrivningar som pekar åt fel håll hoppas han få vara med och ge företagshälsovården en central plats i kampen mot ohälsan.

– Vi vet exempelvis att en god arbetsmiljö skyddar mot psykisk ohälsa och att företagshälsovården kan det här.

Men branschen har också utmaningar. Medel­åldern är hög och bland företagshälsovårdsläkarna är snittåldern 63 år.

– Det är inte ett problem för branschen utan en utmaning för det svenska samhället, påpekar Peter Munck.

En rapport från Sveriges Företagshälsor visar att den största orsaken till stressen i arbetslivet är bristande ledning och styrning och mängden organisationsförändringar. Men hur ska företagshälsovården kunna göra något åt hur ett bolag eller en kommun styrs? Peter Munck säger att företagshälsovården förstås inte kan fatta de besluten men däremot ge kunskap. Han tycker också att arbetsmarknadens parter ska fokusera mer på arbetsmiljöfrågor. Han får samtal från frustrerade medlemsföretag som säger: ”Det är ingen idé att jobba med rehabilitering i vissa organisationer. Vi vet att personen kommer tillbaka igen till oss på företagshälsan inom kort, därför att arbetsmiljön är så illa.”

Peter Munck håller med.

– Det hjälper ju inte att kliva ut till hemtjänsten i en kommun och slå på mellanchefen. Det är kommunledningen som bestämmer att här ska det vara 110 medarbetare på en chef.

Lever du som du lär, skapar du en god arbetsmiljö?

– Jag försöker förstås. Men hur det går får du fråga mina medarbetare. Det är också viktigt för en chef att ha medarbetare som vågar säga till när man inte gör det man borde.