Avtalsrörelsen
Peter Jeppsson: Industrifacken undergräver sin egen roll
MOT VÄGGEN. Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, tror inte alls på låglönesatsningarna som LO vill ha. – Det är snarare värderingarna i samhället som behöver påverkas”, säger han.
Peter Jeppsson slår sig ner vid ett runt bord i ett av rummen i Svenskt Näringslivs lokaler på Storgatan 19 på Östermalm. Han betraktar LO-samordningens gemensamma krav med stort intresse - och varnar för att facken inom industrin slagit in på en farlig väg när de vill ha ett krontalsmärke, utöver det märke i procent som industrins parter ska komma överens om.
Vad är skillnaden mellan ditt gamla jobb som vd på Transportföretagen och detta?
– Det var större skillnad än jag trodde. Det är mer politik och väldigt många komplexa frågor här.
– Generellt tycker jag att det har sina fördelar. Det brukar kunna ha en lite lugnande effekt. Sedan har man den här gången gjort samordningen på ett riktigt farligt sätt.
– Ja, de är inne på en väldigt farlig väg när de säger att industrin ska sätta ett märke men somliga ska ha mer än det. Då undergräver de sin egen och industriavtalets roll och den modell vi jobbat med i 20 år, som gett 60-procentig reallöneökning.
– Nej. Och jag vill framhålla att den förra rekommendationen inte innehöll två märken. Det finns bara ett och det sätts i procent av industrin. Det har aldrig funnits något ytterligare märke och vi kommer inte att medverka till något annat märke.
– Med tanke på konkurrensläget behöver lönenivåerna vara lägre än de var senast.
– Nej, noll är inte realistiskt.
– Om du tänker på bussföretagen så ville vi kunna erbjuda heltid. Vi ville att bussföraryrket skulle vara ett yrke där man kunde jobba heltid. Men eftersom resandeströmmarna ser ut som de gör, med stor tyngdpunkt på morgonen och kvällen, blev det diskussioner om att ha långa uppehåll på dagen.
– Ja, man vill gärna kunna erbjuda heltid till dem som vill ha det. Det är det inte alla som vill. Så är det inte i bussbranschen heller. Men därifrån till att gå till lag eller avtal om att man ska ha rätt till heltid tycker jag är helt fel.
– Det var väldigt bra att det där illa genomtänkta förslaget inte gick igenom i riksdagen. Det var bara den fackliga sidan som tyckte att förslaget var bra. Lagrådet sågade det i småbitar ur lagteknisk synpunkt. Vi måste implementera EU:s upphandlingsdirektiv. Då finns det en möjlighet att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor.
– Man skulle kunna fundera över om låglönesatsningar verkligen är rätt medicin för att jämna ut skillnaderna. Uppenbarligen är det inte det eftersom det aldrig har fungerat. Det är inget som vi kommer att medverka till.
– Det är värderingarna i samhället som behöver påverkas. Man behöver titta på helheten i till exempel den offentliga sektorn. Under lång tid har man satsat på att få igenom kortare arbetstider och längre semestrar i kollektivavtalsförhandlingarna. Det här sättet att prioritera har gjort att kvinnor som har stort ansvar för barn gärna söker sig till den här typen av arbetsområden.
– Jo, vi är helt överens. Men det är två diskussioner. Ingångslönerna i kollektivavtalen, som alltid diskuteras i alla avtalsrörelser, och så har vi alla nyanlända. För de nyanlända behöver man skapa en tillfällig lösning så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden. Om inte parterna kan hantera det måste politikerna göra det.
– Ja. En sådan lösning skulle man kunna göra tidsbegränsad.