nyheter

Peter Hellberg: Ökad förståelse i EU för den svenska modellen

Peter Hellberg anser att Arbetsmarknadens EU-råd får gehör för sina synpunkter. "Vi ser att skrivningar som är till fördel för vårt system återkommer", säger han.

Okunskapen om hur den svenska modellen fungerar är fortfarande stor, men Peter Hellberg, ordförande i Arbetsmarknadens EU-råd, ser en ökad förståelse.

Helene Götberg Frilansjournalist i Bryssel
Publicerad Senast uppdaterad

Arbetsmarknadens EU-råd

  • Redan när Sverige skulle gå med i dåvarande EG på 1990-talet fanns en stor oro att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte skulle fungera med gemenskapens arbetsrätt. Före ett eventuellt inträde skulle det genomföras en folkomröstning och utan att ha fackföreningsrörelsen med på tåget skulle det troligen inte bli ett ja till EG/EU. Visserligen är inte folkomröstningar bindande, men politikerna lovade att följa resultatet av omröstningen.
  •  På 90-talet var EU:s arbetsrätt inte så omfattande. Innan Enhetsakten 1986 hade gemenskapen inte antagit några bindande lagar på området. Under 90-talet började dock en förändring och Maastrichtfördraget gav möjlighet att utveckla den sociala dimensionen. Under förhandlingarna framförde Sverige sin vilja med kollektivavtalslösningar istället för lagstiftning. Sveriges  försäkring att “svensk praxis såvitt avser arbetsmarknadsfrågor och då särskilt systemet med att fastställa arbetsvillkor i kollektivavtal” togs in i slutakten till anslutningsfördraget.
  • Det finns olika traditioner på arbetsrättens område bland EU-länderna. Visserligen har EU-arbetsrätten influerats av den nordiska och den anglosachsiska modellen, men den kontinentala har påverkat mest. I den traditionen har staten en framträdande roll. Lagstiftningen är  central, även om kollektivavtal också förekommer.
  •  Sedan EU:s stats- och regeringschefer antog den så kallade sociala pelaren 2017 har det även kommit fler initiativ från kommissionen om EU-lagstiftning.

    • Källor:

I oktober 2018 bildade LO, PTK och Svenskt Näringsliv Arbetsmarknadens EU-råd. Snart fyller alltså rådet sex år. Syftet med rådet är att säkra parternas möjlighet att förhandla om villkoren på arbetsmarknaden.

Det var i efterdyningarna av Lavalmålet, Utstationeringsdirektivet och Utstationeringslagen som parterna insåg att de tolkat EU-rätten fel. Kanske var det i elfte timmen att starta, enligt Peter Hellberg, PTK:s ordförande, som också är rådets nuvarande ordförande.

–  Vi såg en ökad vilja inom EU att detaljstyra lagstiftningen på arbetsmarknaden, vilket skulle få till följd att avtalsfriheten blir begränsad för oss, säger han.

Parterna inom den privata sektorn drog igång Arbetsmarknadens EU-råd på prov, men det är numera etablerat. Samarbetet mellan parterna i rådet fungerar bra, enligt Peter Hellberg. Arbetet med huvudavtalen och trygghetsöverenskommelsen skapade bra förutsättningar för samarbetet i rådet, tror han. Parterna hanterade då svåra frågor och kom överens.

Rådet driver bara med frågor som parterna är överens om. Då har det en tydlig linje. Minimilönedirektivet är ett exempel på en aktiv och gemensam kampanj. I det fallet ville parterna inte ha något direktiv alls.

– I andra fall vill vi få bort problematiska skrivningar eller att få in möjligheten att avtala bort delar av lagförslaget i ett nationellt kollektivavtal, säger han.

Plattformsdirektivet är också ett exempel på lagstitningsförslag som rådet har arbetat tillsammans med. Praktikdirektivet är troligen ett nytt direktiv som är på väg upp på bordet, eftersom det just nu innehåller tveksamma skrivningar.

När parterna inte är överens driver de inte frågan tillsammans. De hade till exempel olika uppfattningar om direktivet om lönetransparens. I de fallet ville arbetsgivarna inte ha ett direktiv, medan deras motparter kunde se att det fanns vinster med delar av direktivet.

Peter Hellberg anser att det fortfarande finns en stor okunskap inom EU systemet om hur den svenska modellen fungerar. De förstår inte hur deras detaljerade skrivningar sätter käppar i hjulet för modellen. Parterna blev också väldigt missmodiga av minimilönedirektivet och ställde sig frågan om den svenska modellen faktiskt hade en framtid inom EU. Men samtidigt ser Peter Hellberg att de faktiskt får gehör för sina synpunkter.

– Vi ser att skrivningar som är till fördel för vårt system återkommer, säger han.

 Rådet har också lärt sig att arbeta effektivare. De förstår numera dynamiken på ett djupare plan. Det vill säga hur EU-lagstiftningen fungerar och EU-domstolens roll.

–  Vi kan numera se vilka skrivningar som kan bli problematiska i framtiden, även om det till en början ser harmlösa ut kan de få oönskad effekt om någon får för sig att driva det i domstolen, säger han.

Peter Hellberg och PTK delar visserligen ofta EU-kommissionens problembild.

-Vår organisation håller med kommissionen i sak, det vi vänder oss emot är metoder och verktyg som de använder eller vill använda för att åtgärda problemen, säger han.

Danmark har varit med i gemenskapen längre än Sverige och har en liknande arbetsmarknadsmodell som Sverige.

– I Danmark ger regeringen parterna i uppdrag att hantera lagstiftnings förslaget. Vi i Sverige kan inte kopiera deras system rakt av, men vi parter kan troligen bli mer aktiva, säger han.

Parterna turas om att leda arbetet i rådet. Ett år i taget. De träffas en gång i kvartalet och det är ungefär 20 personer som sitter i rådet. Rådet har inget eget kansli, utan medarbetare på respektive organisation bevakar frågorna och följer utvecklingen. Det är tjänstemännen som förbereder de gemensamma mötena. När parterna gör gemensamma uttalanden publiceras de på respektive organisations hemsida.

ptk nyheter eu parterna
HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!