Omstart för EU:s sociala dialog: "Parterna flyttar fram positionerna"

Förra veckan, under högtidliga former, mitt i en internationell kris, tog sig EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ändå tid att sätta sig ner med ledarna för arbetsmarknadens parter. Tillsammans skrev de under en ny pakt som ska stärka den sociala dialogen inom EU.

– Det sänder en jätteviktig signal, mitt i en av de största geopolitiska kriserna de senaste 80 åren, att parterna på central nivå kan enas om att förhandla och föra en social dialog – något som annars är på tillbakagång över hela Europa, säger Claes-Mikael Ståhl, vice generalsekreterare på Europeiska facket, ETUC.

Den nya pakten innehåller ännu inget konkret. Tanken är att parterna till en början ska förhandla fram ett gemensamt arbetsprogram. Under 2025 ska de arbeta med frågan om kvalitetsarbete, som kommissionen har på sin agenda. EU-kommissionen har åtagit sig att ha ett särskilt sändebud som ska stå i kontakt med parterna.

David Johnsson, chef för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, är positiv till den nya pakten och anser att den ger helt nya möjligheter, eftersom det är ett åtagande som parterna har gjort.

– Det här är en ny viljeinriktning som innebär att parterna flyttar fram sina positioner, säger han.

Flera svenskar, både på arbetsgivarsidan och inom fackföreningsrörelsen, har varit aktiva i processen och bidragit stort till att ta fram den nya pakten, enligt David Johnsson. ”Sverige kan, med sin väl utvecklade sociala dialog och höga organisationsgrad, spela en nyckelroll i att utveckla den sociala dialogen på EU-nivå.”

Arbetsmarknadens parter har länge haft en särställning inom EU. Denna särställning skrevs in i fördraget på 1990-talet. Vanligtvis stiftas lagar och direktiv av EU:s lagstiftande institutioner, men om parterna i stället ingår en överenskommelse om exempelvis arbetsmarknadspolitik, blir det gällande lag när rådet antar direktivet. Parterna kan också pausa lagstiftning som är på väg att införas. Denna möjlighet till social dialog finns både på branschövergripande nivå och på sektorsnivå.

På branschövergripande nivå har parterna bland annat kommit överens om direktiv gällande föräldraledighet, deltidsarbete och visstidsanställningar. Direktivet om deltidsarbete hade till exempel en stor positiv påverkan på den kommunala sektorn, enligt Claes-Mikael Ståhl.

– Tidigare hade bara de som arbetade heltid rätt till pension. Med avtalet som träffades på 1990-talet gäller det alla, oavsett hur lite eller hur mycket du arbetar, säger han.

Under de senaste 20 åren har parterna dock inte lyckats enas om något nytt direktiv alls. Efter att ha försökt komma överens om ett direktiv om rätten att koppla ifrån, körde hela processen fast.

– Hela processen körde i diket, säger Claes-Mikael Ståhl.

Den nya pakten är en fortsättning på den deklaration som parterna antog i Val Duchesse 2024. Där lovade de att stärka den sociala dialogen på EU-nivå i arbetet med de stora utmaningarna som unionen står inför.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger i ett pressmeddelande:

”När världen förändras måste också Europa förändras. Men när tekniken utvecklas och företagen förändras, är det den sociala dialogen som garanterar en hållbar och rättvis framgång. Den omvandlar innovativa genombrott till framsteg för alla. Den säkerställer att välmående och konkurrenskraftiga företag och arbetstagare står i centrum i allt det vi gör. Med undertecknandet av den europeiska pakten för social dialog sätter vi arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen i hjärtat av det europeiska beslutsfattandet.”