Ökade krav kan tvinga kvar äldre i arbete

Författarna bakom rapporten, Mårten Palme och Lisa Laun vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdeing (IFAU) går igenom flera tänkbara förklaringar till trenden med ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre. I rapporten säger de sig vilja göra ett försök att ge en översikt över som skett och söka potentiella förklaringar, som pensionsreformen, jobbskatteavdraget, hårdare krav för att få sjukersättning, bättre arbetsmiljö och utbildning.   

En av reformerna som tas upp är den så kallade Ringholmreformen, som infördes en lag som gjorde det möjligt att jobba för alla anställda att jobba kvar till 67 års ålder. Reformen fick sitt namn efter den dåvarande finansministern Bosse Ringholm, S och blev helt genomförd 2003.  Rapportens författare drar slutsatsen att reformen inte verkar ha haft någon större effekt på arbetskraftsdeltagandet. Någon uppgång i arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 65 -69 år syns inte i diagrammen runt åren 2001-2003.  Men fördröjda effekter kan inte uteslutas, framhåller författarna. Detta eftersom arbetskraftsdeltagandet i den berörda åldersgruppen går upp senare.

Författarna pekar ut ökande folkhälsa som en förklaring till att fler jobbar längre. Folkhälsan har enligt rapporten ökat i synnerhet bland män i åldersgruppen 60-64 år.  Utbildningsnivån har också höjts snabbt för både kvinnor och män under perioden när arbetskraftsdeltagandet ökat. Rapporten redovisar bland annat levnadsnivåundersökningar från 1991, 2000 och 2010 som visar hälsan förbättrats både bland både äldre kvinnor och män, men främst bland männen. Författarna ser också ökade krav för att få sjukersättning och förtidspension som en möjlig förklaring till ett ökande antal äldre som fortsätter arbeta efter 60.

Läs rapporten i sin helhet här.