Nya reglerna sätter hårdare press på arbetsgivaren

Det är den psykosociala ohälsan som ökar mest och som tillsammans med belastningsskadorna nu utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Arbetsmiljöverket lämnade i början av året förslag till en ny föreskrift med regler för den psykosociala arbetsmiljön, som sedan remissbehandlats.

Lag & Avtal har bett arbetsmiljö­experten Maria Steinberg kommentera de nya reglerna. Hon menar att den nu beslutade föreskriften i stort sett är likalydande med förslaget.

– Det är positivt att föreskriften kommit. Den tvingar arbetsgivarna att öka sin kunskap och underlättar för skyddsombuden att fokusera på stress och psykosociala frågor, säger Maria Steinberg.

Arbetsmiljölagen, som är en gammal industrilag, kan nu med stöd av den nya föreskriften ge ett bättre skydd för till exempel dem som arbetar inom tjänstesektorn och i service­yrk­en. Arbetsmiljölagen har visserligen alltid gällt hela arbetsmiljön, men det har inte tidigare funnits någon föreskrift som varit riktad direkt till den psykosociala arbetsmiljön.

De nya reglerna ställer tydliga krav på att chefer och arbetsledare ska känna till hur de ska förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Att kravet också gäller arbetsledare tycker Maria Steinberg är extra bra.

– Det är ju de som står närmast arbetstagarna, de som möter människorna varje dag och ser hur de mår, säger hon.

I föreskriften står det uttryckligen att arbetsgivaren ska se till att det också finns förutsättningar för hur det de har lärt sig ska omsättas i praktiken. Något som Arbetsmiljöverket kan komma att kontrollera.

– Fina regler i all ära, men det måste också finnas förutsättningar att följa dem.

Målet är att främja hälsa och öka förmågan att motverka ohälsa. De arbetsuppgifter och befogenheter arbetsgivaren lägger på arbetstagarna får inte leda till ohälsosam arbets­belastning. Exempel på hur arbets­givaren ska se till att arbetsbelastningen inte blir ohälsosam finns i de allmänna råden: minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanningen eller tillför kunskaper.

Enligt föreskriften, paragraf 10, ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra och vilka befogenheter de har, vilket resultat som ska uppnås, hur arbetet ska utföras, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till och till vem de kan vända sig för att få hjälp och stöd.

– Arbetsgivaren måste tydligt tala om vad arbetstagarna ska göra. Jag ser med glädje att den skrivningen fick vara kvar från föreskriftsförslaget. Särskilt skyddsombuden kan ha nytta av den, säger Maria Steinberg.

Arbetsgivaren ska också motverka att arbetstiden förläggs så att den leder till ohälsa och vidta åtgärder för att motverka att starkt psykiskt påfrestande arbete leder till ohälsa.