Ny myndighet kan utreda forskningsfusk

I dag är det upp till varje lärosäte att utreda misstankar om forskningsfusk. Det här kan ändras, efter att en statlig utredning föreslår att en ny myndighet ska inrättas som ska ha hand om alla fall av misstänkt forskningsfusk på svenska lärosäten.

Myndigheten föreslås heta Oredlighetsnämnden, och utformas som en självständig nämnd under Vetenskapsrådet. Den elva personer stora nämnden ska ta emot ärenden från universitet och högskolor, men också själv kunna starta granskningar. Det ska också vara möjligt för enskilda personer att vända sig till nämnden, menar utredningen.

Utredningen har gjorts av Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, på uppdrag av utbildningsdepartementet.

– Oredlighetsnämnden ska inte enbart ge yttranden, utan även ta beslut. Nämnden ska också kunna uttala sig om brister hos forskningsutföraren, sa Margaretha Fahlgren när utredningen presenterades på onsdagen.

I utredningen föreslås också att det ska införas en lagfäst definition av vad som menas med forskningsfusk. I dag finns inga gemensamma definitioner i Sverige av begreppen god sed och oredlighet i forskning, inte heller internationellt.

– Men det finns en kärna, som vi har tagit fasta på. Vi har valt en snäv definition, för att få tydlighet och rättssäkerhet, sa Margaretha Fahlgren.

Förslaget om en definition lyder: "allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning."

En oredlighetsnämnd skulle utreda fall där forskningsfusk redan har inträffat, men för att förebygga fusk vill Margaretha Fahlgren se en uppförandekod för svenska forskare. Den kan arbetas fram av Vetenskapsrådet, menar hon.

Läs också:

– Vi vill samla det svenska forskarsamhället, och vill att man ger uppdrag till Vetenskapsrådet att samla sig om en uppförandekod om vad som är god forskningssed.

Förslaget ska ut på remiss, men Helene Hellmark Knutsson, (S), minister för högre utbildning och forskning, uttalar sig positivt om utredningens förslag.

– För mig är den ett väldigt gediget underlag för hur vi ska få en mer rättssäker process. Det som är bra med en oberoende myndighet är att det inte finns misstankar om att det tas hänsyn till exempel till forskningsanslag, säger Helene Hellmark Knutsson.

Finns det något, utöver enskilda händelser som Macchiariniaffären, som har förändrats i forskarvärlden och gör att det behövs nya sätt att hantera forskningsfusk?

– Det har skett en förändring. Volymen av forskning har ökat. Det är forskningsanslag man vill komma åt, och en del i det är att man vill publicera mycket, och det finns en tidshets att visa resultat. Därför är också förslaget om en uppförandekod viktigt, säger Helene Hellmark Knutsson.

Om det införs en ny myndighet, ska ett beslut där medföra någon sanktion mot forskare som brutit mot god redlighet i forskning?

– Blir man fälld där kommer det att informeras om det, och det i sig kan få dramatiska följder. Då stoppas finansiering, och det kan också bli andra konsekvenser, säger Helene Hellmark Knutsson.

I dag kan universitet och högskolor begära yttranden om forskningsfusk från Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Förra året tog CEPN emot rekordmånga sådana ärenden: 17, mot normalt något enstaka fall per år. Ärendena har hanterats av en expertgrupp inom CEPN. I sista hand är det sedan upp till lärosätena att avgöra om det har förekommit forskningsfusk eller inte.

En orsak till ökningen kan vara uppmärksamheten kring Macchiarini-affären, där Karolinska institutet först gjorde en egen utredning som friade kirurgen från oredlighet i forskning, och sedan en ny utredning kom fram till det motsatta.

I december förra året kom KI i ett beslut fram till att det faktiskt handlade om forskningsfusk av Paolo Macchiarini och tre medförfattare i en artikel som publicerades i Nature communications 2014, om experimentell transplantation av artificiella matstrupar på råttor.

– Forskningsfusk är helt oacceptabelt. Det handlar ytterst om att människor inte ska fara illa, vilket blev tydligt i Macchiariniaffären, sa Helene Hellmark Knutsson på pressträffen.