Avtalsrörelsen
Niklas Hjert, Unionen: Politiker hotar den svenska modellen
Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen, men numera bjuder partierna över varandra i hur de ska höja lönerna för olika grupper inom offentlig sektor. De hotar därmed den svenska förhandlingsmodellen, säger Niklas Hjert, förhandlingschef i Unionen.
Annons
Om politikerna lägger sig i lönebildningen alltför mycket är det ett hot mot industrins normerande roll, konstaterar Niklas Hjert, som leder förhandlingarna för en halv miljon tjänstemän i Unionen.
– Vår arbetsmarknadsmodell är ett samspel mellan staten och parterna, men just lönebildningen ska staten hålla sig långt ifrån. Tyvärr har vi en ökad tendens till inblandning. De politiska partierna bjuder över varandra i hur de ska höja lönerna i offentlig sektor.
– Det påskyndar en utveckling mot att stora grupper ska ha mer än märket och då urholkas tilltron till industrins normering.
Han betonar att lönebildningen inte är ett verktyg för att uppnå andra mål än vad parterna har. Han ogillar när politiker använder den för att bli populära i vissa väljargrupper eller för att nå Riksbankens mål på 2 procents inflation.
Unionens förhandlingschef Niklas Hjert frågar sig, liksom andra företrädare i industrigrupperingen, hur pass rotad insikten är om industrins betydelse för landets BNP och välfärd.
– Det största hotet mot industriavtalet är om denna insikt försvinner. I så fall kommer industriavtalet inte att finnas kvar. Tidigare regeringar har uttalat sig besynnerligt om industrins betydelse och det finns experter som tycker att den inte har någon större betydelse.
– Men det finns andra bekymmer med dagens debatt. Alla på den fackliga sidan verkar ta reallöneökningar för givet och funderar bara över hur vi ska fördela löneökningarna och vilken grupp som ska få mer än märket.
Niklas Hjert nämner också de sifferlösa avtalen. De är vanliga bland tjänstemän och akademiker i landsting och kommuner, och kan hota dagens framgångsrika lönebildning.
– Flera förbund har träffat sifferlösa avtal för att få ut mer än märket. Det skapar osäkerhet bland oss som sätter märket. Vi frågar oss hur löneutvecklingen ser ut på dessa områden. Statistiken i landstingskommunal sektor är så dålig att den försvårar inblicken, men det finns signaler om att löneökningarna drar iväg inom vården och skolväsendet.
För Niklas Hjert är det inte hugget i sten vilka som ska sätta märket. Han kan mycket väl se delar av tjänstesektorns arbetsgivare i den grupperingen. Men Unionen har inte sett att dessa motparter vill ta ansvaret.
– Däremot jobbar vi hårt i Unionen för att djupt involvera branscher utanför industrin när vi tar fram krav och beslutar om nivån för löneökningarna. Vi drar in alla våra förhandlingsdelegationer i den processen.
