Naturvetarna går med i Fremia – ”Man måste hålla isär vilka hattar man har på sig”

Normalt ser sig fackförbund som experter på de villkor som ska gälla på en bra fungerande arbetsplats. Naturvetarna är inget undantag när de lockar medlemmar. Ett medlemskap ger tillgång till förmånliga kollektivavtal och ett förbund som bevakar individens rättigheter och ger råd i arbetslivet, skriver man på hemsidan.

Men när det gäller löner och villkor för den egna personalen behöver förbundsledningen själva arbetsgivarstöd. Därför har man ansökt och fått medlemskap i Fremia, en arbetsgivarorganisation som i huvudsak finns inom kooperation och civilsamhälle.

– Vi har gjort den bedömningen att vi behöver se över vårt arbetsgivarstöd. Då tycker vi det är lämpligt att bejaka den svenska modellen, bli medlem i en arbetsgivarförening och ha ett centralt kollektivavtal precis som vilken annan arbetsplats som helst, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör.

Enligt förbundsledningen finns det två sidor av frågan. Dels är Naturvetarna en organisation som bevakar medlemmarnas villkor på arbetsmarknaden, dels är det en arbetsplats där det vanliga partsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska råda på kansliet.

Men kan inte detta påverka medlemmarnas förtroende för förbundet om ni både är medlem och stöder motparten ekonomiskt via medlemsavgiften?

– Nej, vi ger inget ekonomiskt stöd. Vi betalar för deras tjänster. På så sätt tror vi inte att det blir något förtroendegap.

Per Klingbjer tillägger att i dag köper förbundet liknande tjänster från advokatbyråer till förmodligen högre avgift än vad medlemskapet kostar.

Han ser skillnader i att driva krav som fackförbund mot arbetsgivarorganisationer och förhandla mot den egna kansliklubben.

– Ja, i det första fallet ikläder man sig hatten som arbetstagare. Jag är som förbundsdirektör 100 procent arbetsgivare. Det är en viss skillnad däremellan. Man måste hålla isär vilka hattar man har på sig.

I medlemskapet har Naturvetarna avsagt sig påverkansdelen, vilket betyder att förbundet inte kommer ingå i någon förhandlingsdelegation på arbetsgivarsidan eller ta en plats i Fremias styrelse, understryker förbundsledningen.

Däremot är Naturvetarna som fackförbund inblandad i förhandlingar där Fremia är motpart.

Den lokala akademikerföreningen betecknar medlemskapet i Fremia som problematiskt och kan ge upphov till jävssituationer.

– Vår inställning är att parterna på arbetsmarknaden bör förhålla sig självständiga gentemot varandra. Det innebär bland annat att vi ser det som mindre lämpligt att ett fackförbund söker inträde i en arbetsgivarorganisation, förklarar Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna och ordförande i akademikerföreningen via mejl till Lag & Avtal.

Även om Naturvetarna i sitt medlemskap avsagt sig möjligheten att påverka Fremia och dessa ställningstaganden, ser Andsten risken för jäv.

– Ja, eftersom vi ger vår egen motpart insyn i vår verksamhet.

På arbetsgivarorganisationen Fremia ser man en trend. Fler förbund diskuterar medlemskap och i medlemsleden finns ett fackförbund sedan över 30 år. Facket DIK, som verkar inom kommunaktions- och kultursektorerna, har ett serviceavtal med arbetsgivarorganisationen. Svenska Veterinärförbundet för en intern diskussion om medlemskap.

– Ja, det verkar vara en trend, men det är inte konstigt att även fackförbund vill omfattas av den svenska modellen, säger Tobias Nilsson, vice vd på Fremia.

Han understryker att fackförbund också är arbetsgivare och kan behöva stöd i arbetsgivarfrågor. Dessutom får de anställda på förbunden fördelen som kommer med ett centralt kollektivavtal, inklusive försäkringar och pensionsavsättningar.

– När vi sluter avtal med fackförbund är vi väldigt noga med att de kan stå utanför det politiska påverkansarbetet i organisationen. I deras fall skiljer vi på den del som är policyskapande och den del som är arbetsgivarservice och kollektivavtalsförsäkringar.

Fackförbundens företrädare är till exempel inte valbara i arbetsgivarorganisationens demokratiska församlingar eller kan påverka Fremias krav i avtalsrörelserna.

Själva konstruktionen togs fram med anledning av att flera politiska partier blev medlemmar. Då behövdes en konstruktion som garanterade vattentäta skott mellan partierna politik och Fremias arbetsgivarepolitik.

– Jag förstår att man som arbetstagarpart inte vill misstänkas att sitta på dubbla stolar. Det gör man inte här, säger Tobias Nilsson.

Men borde inte fackförbunden klara sig själva med all erfarenhet de har från andra sidan förhandlingsbordet?

– Det är nästan en moralståndpunkt, att en chef på ett fackförbund ska kunna och veta allt. Jag tror att alla kan behöva någon att prata med i situationer som rör arbetslivet. Det handlar inte om okunnighet utan om att vara professionell.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev