Åsikter

När kapitalismen köper kommunismen

Jakob Stenberg, journalist och redaktör på Svenskt Näringslivs tidning Entreprenör.

KRÖNIKA. Under de senaste åren har jag på den här platsen fått förmånen att skriva om såväl arbetsrätt som arbetsmarknadsfrågor, oftast utifrån ett liberalt perspektiv. Pragmatism är centralt för att något ska hända och kompromisser har byggt Sverige starkt.

Publicerad

Fack och arbetsgivare såväl som politiker från höger till vänster har gemensamt tagit ansvar för Sveriges utveckling under de senaste hundra åren. Men utan liberalism och marknadsekonomi hade utvecklingen aldrig blivit som den blev.

På kort tid har irrläror som vi trodde att vi lämnat på historiens skräphög återuppstått. Höstens val visade att ytterkanterna rör sig framåt, slutet på historien och inledningen av den liberala hege­monin visade sig vara fromma förhoppningar. Främlingsfientliga krafter vill isolera Sverige, peka ut grupper och skrämma oss. När detta skrivs har nazister precis demonstrerat i min hemstad. Insatser mot historielöshet är viktigare än på länge.

2018 har också påmint oss om att hotet även kommer från den andra sidan av det politiska spektrat. Jag minns det uppsving som kommunism fick under min gymnasietid kring millennieskiftets första år, där Che Guevara-tröjor blev lika trendigt som konspirationsteorier om USA-imperialismens roll i 11 september-attackerna.

I min enfald inbillade jag mig att den vänstervågen hade ebbat ut.

Sommarens Europride var tänkt att stå för det bästa i vårt samhälle: alla människors lika värde och rätten att få vara den man är. I ett numera ökänt framträdande valde Fiona Fitz­patrick, ena delen av DJ-duon Rebecca & Fiona, att klä sig i en röd tröja med hammaren och skäran. Artisterna har tidigare uttalat sitt stöd för planekonomi, men den här gången blev kritiken omfattande. Tydligen behöver vi fortfarande lära oss hur många miljoner – inte sällan från minoritetsgrupper – som skövlats av de sovjetiska redskapen. Liknelsen med nazisymboler är fullt rimlig. ”Jag tänkte inte så långt när jag valde kläder, och det blev fel”, löd Fitzpatricks ursäkt. Gott så.

Hon är inte ensam om att ha otur i klädval. Förra året hade Kim Kardashian den dåliga smaken att klä sig i en röd hoodie med hammaren och skäran.

I många stater hade de inte ens fått lov att ha på sig massmördarsymbolen. I ett av dessa länder, Litauen, har en konflikt blossat upp på temat. Världens största detalj­handels­kedja Walmart har i sitt sortiment flera olika röda tröjor med såväl de sovjetiska symbolerna som CCCP. Litauens ambassadör i USA skrev i ett brev till megaföretagets vd att ”När Sovjetunionen ockuperade Litauen blev hundratusentals människor mördade, tvingades i exil, våldtagna, separerade från sina familjer. Dessa vedervärdiga brott skedde under den sovjetiska symbolen hammaren och skäran. Samma symbol som återfinns på t-shirts och andra produkter på Walmart.” Symboler har sina syften, och vikten bör aldrig underskattas.

Kapitalismen är sannerligen inte felfri och måste förenas med både demokrati och sund fördelningspolitik. Men en fri marknad är motorn i välståndsskapandet. Den halverade världsfattigdomen 1990-2013 och Sveriges rikedom och möjlighet att fördela resurser beror på marknadsekonomi och trygga spel­regler.