När en medarbetare går bort i covid-19

Om en medarbetare går bort i covid-19 är det de vanliga checklistorna och rutinerna som gäller. Men, det behöver förstås anpassas till att vi inte får samlas fysiskt vilket blir en utmaning. Det är viktigt att nå ut med information snabbt om att en medarbetare gått bort. Använd telefonen och vänta inte till nästa arbetsdag, händer det på eftermiddagen, ring på kvällen. Minnestunder går att göra virtuellt, det går att skapa mötesplatser på nätet för att samtala liksom digitala kondoleansböcker.

– Punkterna är desamma och de är viktiga att följa. Var lika aktiv. När vi arbetar med krisstöd i vanliga fall jobbar vi mycket över telefon, det faktum är att det är ett telefonmedium är inte avgörande.

Samtidigt betonar Mattias Klawitter att den fysiska närheten är viktig i våra sociala relationer och han tror att vi behöver se sorgeprocessen i två steg.

– Vi har ett kortsiktigt perspektiv på hur samhället är påverkat just nu. Vi får se sorgeprocessen som en delvis uppskjuten process och ta ett omtag när vi kan ses igen och ha ännu en minnesstund när vi kan vara fysiskt närvarande.

Han ser att situationen med covid-19 skapar en ny typ av krisärenden.

– Hos många som kontaktar oss finns en stor ångest, oro och osäkerhet. Hur man ska förhålla sig till hotet. De flesta av oss har omedvetna försvarsmekanismer som säger att det värsta inte kommer att drabba mig. Covid 19 gör att många inte kan använda sig av den försvarsmekanismen på samma sätt.

Ytterligare en aspekt är att medarbetaren inte bara ska hantera chock och sorg över en kollega som gått bort utan även hantera hotet om smitta som kvarstår. Denna oro och ångest som det skapar gör komplexiteten större när någon går bort i sjukdomen.

– Sorgen blir mer komplex för att den är uppblandad med insikten om att vi själva kan drabbas.

För arbetsgivaren kräver krishanteringen kring covid -19 mer insatser än vanligt för att fånga upp individer som behöver stöd och stötta arbetsgrupper som drabbats, menar Mattias Klawitter.

Men det är inte lätt. I krisspecialisternas samtal handlar det om att lyssna till den drabbade, och bekräfta och spegla det man hör utan kunna komma med alltför förenklade råd.

– Vi har inte tillräckligt med information om viruset för att vi ska kunna förhålla oss logiskt till det vilket ger ångest och oro, säger Mattias Klawitter.

Det handlar också om att hjälpa individerna att hitta strategier att hantera hotet.

– Det kan till exempel handla om att göra saker man mår bra av. Hitta en vardagsstruktur och hitta sätt att tänka och agera så att orostankar kan avledas.

I en vanlig krissituation arbetar krisstödjarna mycket med att identifiera undvikandebeteenden hos individen, beteenden som kan vara att isolera sig och inte går ut. Detta blir en särskild utmaning just nu.

– Nu ska vi ha karantän och social distans, det är ett bekymmer, säger Mattias Klawitter.

Artikeln har först publicerats på Personal & Ledarskap.