Motsägelsefullt, onödigt olyckligt, negligerande

I somras presenterade Paul Lappalainen sin utredning, Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige, (SOU 2005:56).
Nu har utredningen varit på remiss.
Sveriges Kommuner och Landsting menar att han gjort det alldeles för lätt för sig genom att sammanställa allmän kunskap om många slags ojämlikheter och koppla detta till personernas etniska bakgrund och sedan redovisa detta som strukturell diskriminering.
Svenskt Näringsliv anser att han borde ha ifrågasatt själva begreppet strukturell diskriminering.
Det är i sig fördomsfullt, oklart och varierar forskare emellan och är därför inte konstruktivt för att förstå diskriminering och finna motmedel, skriver Svenskt Näringsliv.
Utredarens förslag är inte alltid välgrundade och i vissa fall motsägelsefulla, påpekar Arbetsgivarverket.
Betänkandet innehåller ett femtiotal olika åtgärder som ska motverka diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Bland annat föreslås att all diskriminering ska omfattas av en lag med möjlighet till positiv särbehandling, att DO ska förstärkas, att antidiskrimineringsklausuler införs vid upphandling och att uppförandekoder införs i arbetslivet. Arbetsgivarna föreslås vara skyldiga att leverera handlingsplaner för hur diskriminering ska motverkas.
LO anser att det inte behövs några handlingsplaner, i alla fall inte ännu. Jämfört med 70-talets arbetsrättslagstiftning har inte samhället satsat på att utbilda i 90-talets diskrimineringslagar förrän nu, skriver organisationen.
LO avvisar också förslaget om positiv särbehandling främst av två skäl: Dels avgränsningsfrågan - Skulle en person med bakgrund i Tyskland, med hög sysselsättningsgrad, komma ifråga före eller efter en person med bakgrund i Somalia, med låg sysselsättningsgrad? Dels integritetsfrågan - positiv särbehandling förutsätter registrering.
Om förslaget om upphandlingsklausuler påpekar Arbetsdomstolen att det inte är särskilt meningsfullt att i en förordning föreskriva statliga myndigheter att ålägga sina leverantörer att följa gällande lag. Och vidare: DO kan säkert använda sina resurser på ett bättre sätt än att granska handlingsplaner. Uppförandekoder för arbetslivet avvisas av Svenskt Näringsliv som ett olyckligt ingrepp i parternas arbete.
TCO tvekar inte att parera den extra känga Paul Lappalainen ger tjänstemännen. 50- och 60-talens positiva bild av arbetskraftsinvandring byttes i sin motsats i och med 70-talets flyktinginvandring, skriver han i betänkandet och tillägger "Kanske berodde det på att flyktinginvandrarna var bättre utbildade och därför konkurrerade med tjänstemännen".
TCOs kritik gäller särskilt fackets roll i möjligheterna att åstadkomma positiva förändringar i arbetslivet. Det är osannolikt att någon annan organisation än den fackliga, med 80-procentig medlemsgrad, kan tänkas ha större legitimitet att företräda arbetstagare, oavsett etnicitet, skriver TCO.