Nyheter
MI: Så riskabelt är minimilöner för systemet
Kollektivavtalens lägsta löner påverkar lönenivån för alla anställa, även dem hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Det visar en rapport som Medlingsinstitutet, MI, gjort om arbetsmarknadens lägsta löner.
Annons
– Ett förslag från EU-kommissionen om minimilöner skulle beröra mycket få personer i Sverige, men innebära stora risker för ett väl fungerande system, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, i ett uttalande.
Enligt Medlingsinstitutets rapport, som gjorts på regeringens uppdrag, är det knappt en procent av de anställda i Sverige som har en grundlön under 60 procent av medianlönen på arbetsmarknaden. Det är den nivån som diskuteras inom EU. En sådan lön motsvarar 17 700 kronor i månaden för en heltid 2018.
Enligt rapporten handlar det för det mesta om personer som arbetar inom restaurang, lokalvård och kundtjänst. I den berörda gruppen är de flesta dock under 20 år, har en kort deltid eller lönetillägg som höjer lönen så att den hamnar över 60 procent av medianen.
Om man räknar bort anställda under 20 år, de som jobbar kort deltid eller har lönetillägg hade bara 3 promille av de anställda en heltidslön under 60 procent av medianlönen.
I Sverige finns runt 700 kollektivavtal. Av dem innehåller cirka 250 avtal specificerade nivåer för lägsta löner. Främst dem som tecknas av LO-förbund och av Unionen anger minimilöner.
Avtal som innebär tarifflönesystem innehåller per definition en lästa lönenivå.
Länk till rapporten.
