EXPERTERNA SVARAR
Måste jag åka Vasaloppet i tjänsten?
Har nyligen börjat som administratör på ett företag som har en ”hälsosam image”. Jag såg tyvärr först efter att jag skrivit på anställningsavtalet att det står att ”alla anställda ska åka Vasaloppet”. Jag är extremt ointresserad av sport i allmänhet och skidåkning i synnerhet. Kan man verkligen ha sånt trams i ett anställningsavtal?
I den privata sektorn är utgångspunkten, med vissa undantag som vi strax ska återkomma till, att en arbetsgivare fritt får bestämma vem han ska anställa. Man brukar kalla det för den fria anställningsrätten. Detta innebär att arbetsgivaren i princip kan ställa de krav han önskar på den som ska anställas.
De viktigaste undantagen från den fria anställningsrätten inom den privata sektorn är dels regler om diskrimineringsförbud i diskrimineringslagstiftningen, dels regler i lagen om anställningsskydd om företrädesrätt till anställning. Dessa regler innebär dock inte att en arbetsgivare som bryter mot reglerna blir tvingad att anställa en förfördelad sökande, endast att arbetsgivaren måste betala skadestånd till honom eller henne.
Inom den statliga sektorn gäller inte fri anställningsrätt. En statlig arbetsgivare får vid beslut om anställning endast ta hänsyn till den sökandes förtjänst och skicklighet. Liknande inskränkningar i den fria anställningsrätten finns inom den kommunala sektorn.
När anställningsavtal väl har träffats har arbetsgivaren i princip rätt att bestämma hur arbetet ska utföras. Man brukar säga att arbetsgivaren har arbetsledningsrätt. Dock måste arbetsgivaren hålla sig inom de ramar som följer av bl.a. lagstiftning och kollektivavtal, t.ex. vad gäller arbetstider och arbetsmiljö. Arbetsskyldigheten begränsas också av att arbetsuppgifterna måste ha ett naturligt samband med företagets verksamhet och ligga inom arbetstagarens yrkeskvalifikationer. I en nyligen meddelad dom redogör Arbetsdomstolen för arbetsledningsrättens gränser, se AD 2022 nr. 50. Vidare är en arbetsgivare skyldig enligt medbestämmandelagen att förhandla med facket innan han fattar arbetsledningsbeslut som medför viktigare förändring.
Missa inga nyheter. Prenumerera på Lag & Avtals nyhetsbrev
Arbetsgivaren har därutöver inför anställningsbeslutet t.ex. rätt att bestämma att anställda under arbetstid eller annars när arbete utförs för arbetsgivarens räkning ska ha vårdad klädsel och att de inte ska synliga tatueringar. Vidare kan arbetsgivarens intresse av att de anställda håller sig friska innebära krav på att anställda ska motionera på arbetstid. Den som under ett anställningsförfarande förklarar att han eller hon inte går med på krav av dessa slag kommer sannolikt inte att bli anställd.
Arbetsgivaren kan också ha rätt att under pågående anställning införa nya krav. I ovan angivet AD-mål ansågs arbetsgivaren ha rätt att, mot bakgrund av covid-19, införa krav på munskydd.
Att åka Vasaloppet synes i frågeställarens fall inte ha ett naturligt samband med företagets övriga verksamhet utan vara en imagefråga. Arbetsskyldigheten kan i och för sig utvidgas genom ett särskilt åtagande i det enskilda anställningsavtalet. En första fråga är då om detta villkor är giltigt eller om det kan jämkas med stöd av avtalslagens regler om bl.a. oskäliga avtalsvillkor. I detta fall rör det sig om ett för arbetstagaren mycket betungande villkor som man normalt inte förväntar sig finns i ett anställningsavtal. Vasaloppets 9 mil är ett av de mest krävande motionsloppen på skidor i världen. Arbetsgivaren synes inte heller ha fört saken på tal vid anställningstillfället. Ganska få arbetstagare har i praktiken möjlighet att uppfylla detta villkor som inte har någon betydelse för företagets kärnverksamhet och dessutom utestängs många funktionshindrade vilket innebär att dessa diskrimineras. 36 § avtalslagen har till syfte att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande, i detta fall arbetstagaren. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om villkoret är rättsligt giltigt. Om företaget är bundet av kollektivavtal och frågeställaren är medlem i facket kan facket lägga tolkningsföreträde på hur arbetsskyldigheten ska tolkas enligt 34 § MBL.
Nästa fråga, om villkoret inte anses oskäligt, är om en arbetsgivare kan ha sakliga skäl att säga upp en anställd som inte följer anvisningar av detta slag. Krav om att motionera på arbetstid är såvitt vi vet ovanligt. Vid en tvist om sakliga skäl har domstolen att bedöma hur allvarligt brottet mot anställningsavtalet är. Något rättsfall från Arbetsdomstolen som liknar denna situation har vi inte kunnat finna. Arbetsvägran kan i normala fall ofta utgöra sakliga skäl om en anställd efter varning fortsätter att låta bli att följa sådana krav. Men när det rör sig om ett så udda krav som i detta fall och som saknar ett naturligt samband med verksamheten i övrigt torde det normalt inte vara sakliga skäl för uppsägning.
En arbetsgivare har således normalt stora möjligheter att ingripa mot anställda som under arbetstid låter bli att följa anvisningar. Däremot är arbetsgivarens möjligheter att ingripa mot vad anställda gör eller inte gör på fritiden mycket begränsad. Undantag kan gälla bl.a. när en arbetstagare uppträder olämpligt eller begår brott mot t.ex. kunder eller arbetskamrater som han träffar på fritiden eller när missbruk av alkohol eller droger som sker på fritiden påverkar arbetsinsatserna negativt.
Vad gäller skrivningen i ditt anställningsavtal om att alla ska åka Vasaloppet är det kanske inte säkert att det är ett krav utan snarare ett erbjudande eller önskemål från din arbetsgivare. Men om det är ett krav och arbetsgivarens önskan om att ha en hälsosam image är på allvar är utgångspunkten att arbetsgivaren ska ersätta kostnaderna för all utrustning och övriga kostnader som är förenat med deltagandet. Förberedelser och träning inför loppet och själva loppet ska ske på betald arbetstid.
