"LO:s samordning borde spegla arbetsgivarnas"

Lag & Avtals läsare känner Robert Sjunnebo sedan tidigare. Under många år var han förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och uttalade sig tid efter annan om enskilda mål i Arbetsdomstolen. Senare blev han chef för försäkringsenheten inom LO-TCO Rättsskydd och deltog i debatten om socialförsäkringarna.

Det är inte så vanligt att ha erfarenhet från båda halvorna av LO-TCO Rättsskydd?

– Nej, det hör inte till vanligheterna. Men i båda verksamheterna handlar det om att hjälpa människor som hamnat i svårigheter. Det är tufft att bli av med anställningen, men kanske ännu värre att förlora ersättningen när man är sjuk.

Vad ser du mest fram mot i rollen som förhandlingschef under avtalsrörelse?

– Dels det interna arbetet, att lägga upp förberedelserna så bra som möjligt och försöka få till ett så bra avtal som möjligt. Dels att påverka LO-samordningen. Det är ju knappast så att Pappers i kraft av sin storlek kan påverka andra utan genom bra argument.

I morgon beslutar LO:s representantskap om LO-samordningen. förra avtalsrörelsen lämnade Pappers samordningen med argumentet att eftersom Kommunal inte var med så fanns det ingen samordning. Hur kommer det att bli i år?

– Det är ingen idé att titta bakåt och grubbla över förra LO-samordningen. Vi kan bara konstatera att det inte blev någon enhetlig samordning. Men Pappers tror naturligtvis ändå på LO-samordning.

Varför?

– Alla tillfällen då vi kan hitta samordning är en styrka för LO. I och med huvudavtalet, där arbetsgivarna agerade oerhört samordnat, så har något hänt. Tidigare propagerade arbetsgivarna för decentraliserade företagsförhandlingar. Men nu har den tendensen vänt. Och arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan tenderar att vara en spegelbild av varandra.

Skulle arbetsgivarsidan hålla med dig här?

– Det är bara att se till vad som hänt. När SAF övergick till att bli Svenskt Näringsliv lade man ner sin förhandlingsavdelning och blev en påverkansorganisation. Men någonting har hänt där för helt plötsligt finns en central part på arbetsgivarsidan i form av Svenskt Näringsliv som man kan förhandla annat med än bara försäkringar.

Men skulle inte Pappers med sina starka klubbar tjäna på att gå sin egen väg?

– Kortsiktiga vinster kan man säkert göra genom att bara tänka på sig själv. Men vi måste se till helheten och vad som är bäst på längre sikt. Det har funnits perioder i historien då arbetarna inte varit framgångsrika och det är perioder då samordningen har varit som svagast.

Pappers började tidigt med sina förberedelser inför avtalsrörelsen. Avtalskonferens hade ni redan i november 2021. Därefter har det pågått så kallad medlemsdialog. När är ni klara?

– Vi är väldigt långt komna. Förbundsstyrelsen har tagit ett inriktningsbeslut om avtalsrörelsen som ska gå igenom förbundsmötet i höst som ligger i anslutning till kongressen. Men det är mer eller mindre en formalitet, kan jag säga.

Vad är det för inriktning?

– Den kommunicerar vi inte utåt förrän vi byter yrkanden med arbetsgivarna innan jul. Men förutom frågan om löneutrymme prioriterar våra medlemmar ledighetsfrågor och arbetstidsfrågor. Det är svårt att få ledigt när man behöver vara ledig.

Hur kommer det sig?

– Rationaliseringen på vårt område har gått jättelångt. Pappers hade drygt 50 000 medlemmar i slutet av 1960-talet. Nu har vi cirka 13 000 medlemmar som producerar mer än man gjorde då. Fabrikerna drivs idag med en bemanning som tangerar absolut minimum. Verksamheten stannar om inte alla är på plats. Men det är inte alltid så att det som är viktigt i livet händer när jag har schemafri tid. Våra medlemmar behöver alltså bättre regleringar kring bemanning så att folk kan vara föräldralediga, gå ned i tid eller vara sjuka.

Den här frågan har funnits med i tidigare avtalsrörelser. Finner ni förståelse hos arbetsgivarna?

– Arbetsgivarsidan vill styra över arbetstiden så mycket som möjligt. Dock kan man skönja en viss förståelse. De behöver bli lite mer moderna. Många gånger skriker företagen efter arbetskraft och då gäller det att bli mer attraktiv som arbetsgivare. Det finns alla förutsättningar i vår bransch, vi har mycket låga lönekostnader i förhållande till den totala kostnadsmassan.

Inför morgondagens representantskap i LO-borgen, hur ser du på förslaget från 6F om ett krisavtal med en och samma krontalshöjning för alla?

– Vi ska föra den diskussionen internt inom LO, istället för att hela tiden figurera publikt, det är min åsikt.

Men idén att satsa på de lägst avlönade?

– Många yrken är genomgångsyrken, och många av LO-förbundens medlemmar har varit där. Ytterst handlar det om solidaritet med de lägst avlönade. Både tjänstemannasidan och arbetarsidan ser behovet av att prioritera de lågavlönade, säger Robert Sjunnebo.