Debatt
Las: Statligt anställda riskerar bli utan förbättringar
DEBATT. Statligt anställda går miste om vissa av de förbättringar som förhandlades fram av Svenskt Näringsliv och PTK rörande Las, lagen om anställningsskydd. Bland annat får statligt anställda inte ta del av de sänkta trösklarna för tillsvidareanställningar, skriver Anna Steen, ordförande för Saco-S.
Svenskt Näringsliv och PTK, som förhandlar kollektivavtal inom privat sektor på uppdrag av 25 fackförbund, nådde i höstas en överenskommelse kring LAS. Regeringen beslutade då att de kommande lagförändringarna kring Las ska utgå ifrån överenskommelsen och inte som det tidigare var sagt från Las-utredningen. Tre nya utredningar är nu tillsatta för att genomföra lagförändringarna – enligt överenskommelsen.
Men överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK skapar en obalans mellan parterna inom statlig sektor, en obalans som är till arbetsgivarens fördel. Inom det statliga avtalsområdet gäller många särregleringar, vilket gör att medarbetarna inte kan få ta del av förbättringarna vad gäller företrädesrätt, visstidsanställning och uthyrd arbetskraft. Arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet kommer däremot att genom lagstiftning få de fördelar Svenskt Näringsliv förhandlade sig till.
Vi ser flera omfattande förändringar som inte statligt anställda kommer att få del av:
• Vägarna till tillsvidareanställning är inte lika. Uthyrning, företrädesrätt och kortare konverteringstid kan inte tillämpas på statlig sektor eftersom anställningar styrs av grundlag och lagen om offentliga anställning. Statligt anställda kan inte tillgodoräkna sig den sänkta kvalificeringstiden för företrädesrätt till återanställning från tolv till nio månader för visstidsanställningar enligt överenskommelsen. Likaså finns en reglering i överenskommelsen om arbetstagares rätt till erbjudande om tillsvidareanställning hos kundföretag efter 24 månaders uthyrning. Denna nya rättighet kan inte arbetstagare som är uthyrda till statliga myndigheter göra anspråk på eftersom grundlagsreglering kring anställningsförfarandet inom staten har företräde.
• Möjlighet att få ersättning under process kring uppsägning. I överenskommelsen ingår att den som sagts upp på grund av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist ska få kompletterande arbetslöshetsersättning, under tiden då arbetstagarens fackliga organisation driver frågan. På det statliga området är vi förhindrade att teckna kollektivavtal där vissa förmåner endast skulle vara tillgängliga för de som är medlemmar i ett fackförbund.
• Fackliga parter måste anses vara huvudorganisation. I nuvarande huvudavtal inom det statliga avtalsområdet finns tre arbetstagarorganisationer. Möjligheten att träffa kollektivavtal om Las paragraf 7, som innefattar regler om grunden för uppsägning, försvåras på statlig sektor eftersom inte alla fackliga parter i huvudavtalet anses vara huvudorganisation enligt medbestämmandelagen, 6 §, tredje stycket. Vi behöver kunna komma överens med vår motpart Arbetsgivarverket. För att det ska fungera måste vi alla tre även fortsättningsvis anses som huvudorganisationer.
Utredarna och i slutändan regeringen måste vara uppmärksamma på dessa effekter. Som det är nu kan kommande lagförändringar medföra att arbetstagarna på den statliga sektorn får en sämre position gentemot arbetsgivaren än idag och en sämre position än medarbetarna inom det privata avtalsområdet. Det riskerar att skapa kaos i den ordning som vi i dag har, en ordning som bidrar till förutsägbarhet, balans och stabilitet inom statlig sektor.
Anna Steen, ordförande i Saco-S
Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev