Lång EU-strid att vänta om lönepaket

Luxemburgaren Nicolas Schmit är förberedd på en tuff strid i EU-maskineriet om det förslag som nu lagts fram i Bryssel.

– Det kanske tar ett år eller ännu längre. Tidsramen är ganska lång – men samtidigt är det här en politisk signal, säger EU:s arbetsmarknadskommissionär i ett webbmöte med TT, danska Ritzau och finländska STT.

– Vi försökte komma ut ur den förra krisen genom att minska löner, genom att säga till vissa länder att lönerna är problemet. Men det förbättrade inte den ekonomiska situationen utan förvärrade den – i Spanien, Grekland och många andra ställen, säger Schmit.

"Sätter inga löner"

Redan finns dock kritik om att förslaget är tämligen vagt då det inte sätter några tydliga gränser när det gäller storleken på minimilönerna i de länder som har en sådan.

Fast det har kommissionen inte heller rätt att göra, konstaterar kommissionären.

– Vi sätter inga löner. Vi säger inte att en minimilön i Europa måste vara åtminstone 1 000 euro eller 899. Vi säger bara att minimilönerna måste vara anständiga och möjliggöra anständiga arbets- och levnadsvillkor.

På liknande sätt förklarar han också varför kommissionen anser sig ha rätt att över huvud taget komma med ett direktiv, trots att man inte har rätt att blanda sig i lönesättningen. Men det handlar inte om det – utan om arbetsvillkor, hävdar Schmit.

– Jag är lite förbluffad över att folk kan säga att en rättvis lön inte skulle vara en fråga om arbetsvillkor. Fråga vilken dåligt avlönad arbetare som helst om han eller hon anser att lönen är en del av arbetsvillkoren eller inte!

Pratat med Ylva

Schmit var tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg och hade då Ylva Johansson som ministerkollega. Nu sitter båda i EU-kommissionen.

– Jag har lärt mig mycket av henne om den svenska modellen, som jag uppskattar mycket och som jag aldrig har velat förändra, säger Schmit, som trots allt tycker sig se ett växande stöd för sina förslag.

– Jag är mer optimistisk nu när jag har lyssnat och förklarat. Och vi behöver inte enighet, vi behöver bara en kvalificerad majoritet, säger EU:s arbetsmarknadskommissionär.

Svensk kritik mot förslag om minimilön

Den nordiska modellen får ett bättre skydd, hävdar EU-kommissionen och lägger fram det omdiskuterade direktivförslaget om minimilöner.

Men den svenska regeringen, fack och arbetsgivare varnar för att det kan sluta med att EU-domstolen avgör villkoren.

– Jag kommer inte att ropa hurra förrän vår lönebildningsmodell är garanterad, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner.

Kommissionen anser att man därmed stärker de nordiska modellerna.

Från Norden har skepsisen ändå varit stark från de politiska partierna, fack och näringsliv.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark säger att det visserligen är unikt att kommissionen ger Sverige och andra kollektivavtalsdominerade länder ett slags undantag. Men hon vågar inte ta gift på vad det i slutändan innebär.

– Vi har ju erfarenhet från tidigare där kommissionen har sagt att förslag inte ska påverka den svenska modellen. Men vi fick Laval-domen. Efter en prövning i EU-domstolen slog domstolen fast att de svenska facken inte kunde vidta stridsåtgärder för alla svenska kollektivavtal, noterar hon.

Från Svenskt Näringsliv hörs samma farhågor.

– Den springande punkten är att nu kommer EU-domstolen, om det här blir verklighet, att bli den yttersta utposten om vad som ska gälla enligt svenska kollektivavtal i de här frågorna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef på SN.

Wahlstedt understryker att det är allvarligt att EU-kommissionen går fram med förslag på ett område, löner, som EU:s grundfördrag säger att kommissionen inte ska lägga sig i.

Lars Larsson/TT

Wiktor Nummelin/TT