Kan arbetsgivaren kräva att jag vaccinerar mig?

EXPERTERNA SVARAR:

Det finns naturligtvis ett starkt intresse från arbetsgivare att de anställda inte blir sjuka, utan att de förblir friska och kan utföra sitt arbete. Men det korta svaret på frågan är nej, arbetsgivaren kan inte tvinga någon att vaccinera sig.

Ett beslut om vilka medicinska behandlingar man vill underkasta sig är av mycket personlig art och tillhör arbetstagarens personliga sfär. Arbetstagaren bestämmer själv över sin kropp. Däremot är det ganska vanligt att arbetsgivare erbjuder sig att betala kostnaderna för att arbetstagare tar vaccin mot den vanliga säsongsinfluensan och det är naturligtvis fullt tillåtet. Det är dock inte aktuellt för just coronavaccin, då det är gratis.

Enligt Arbetsmiljölagen är en arbetsgivare skyldig att ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall”. Den skyldigheten gäller förhållandena på arbetsplatsen, exempelvis att förhindra smitta genom olika åtgärder, och en arbetstagare är skyldig att följa de anvisningar som arbetsgivaren ger när det gäller att använda skyddsutrustning, med mera.

Men bestämmelsen ger inte arbetsgivare en rätt att tvinga någon att ta vaccin – det är ett beslut som varje arbetstagare måste fatta själv.

Frågan om medicinska behandlingar och inte minst frågan om olika former av medicinska tester i anställningen är kontroversiell och har diskuterats under lång tid. För offentligt anställda är exempelvis frågan om periodiska hälsoundersökningar uttryckligt reglerad i 30 § lagen om offentlig anställning.

Regleringen innebär att det krävs kollektivavtal eller föreskrifter av regeringen för att sådana arbetstagare ska vara skyldiga att genomgå regelbundna hälsoundersökningar. Dessutom måste arbetsuppgifterna vara sådana att brister i hälsan medför risk för människors liv eller andra mycket allvarliga konsekvenser.

En arbetsgivare kan alltså aldrig fysiskt tvinga en arbetstagare att genomgå ett medicinskt test. Däremot kan vägran att göra så få arbetsrättsliga konsekvenser. Den frågan är fortfarande inte reglerad i lag trots att flera statliga utredningar behandlat frågan.

Däremot har frågan prövats i Arbetsdomstolen i flera fall. Det har då handlat om drogtester, oftast alkoholtester och i några fall även narkotikatester.

I sådana mål gör domstolen en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av personlig integritet och arbetsgivarens kontrollintresse.

När arbetstagaren utför arbetsuppgifter där det ställs höga krav på säkerheten har testerna ofta godkänts. Även i andra fall där arbetsgivaren haft ett befogat intresse av att testa den anställde har domstolen funnit att arbetstagaren varit skyldig att underkasta sig testet. Om domstolen finner att arbetstagaren borde ha underkastat sig det medicinska testet och denne vägrat är det ofta saklig grund för uppsägning.

Det är en oprövad fråga, men inte uteslutet, att samma typ av intresseavvägning kan göras beträffande krav på vaccination för specifika yrkesgrupper så att en person som arbetar till exempel på en intensivvårdsavdelning, akutmottagning eller inom äldreomsorgen kan riskera sin anställning om hon eller han vägrar att ta vaccin och omplacering inte är möjlig.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev