Ja till minimilöner splittrar Europafacket

I förra veckan skulle svaren lämnas in på EU-kommissionens andra remiss i frågan om en reglering av minimilönerna. Efter en omröstning bland Europafackets medlemmar står det klart att den stora majoriteten vill ha ett tvingande direktiv. Alternativet skulle vara en rådgivande rekommendation, som medlemsländerna inte behöver följa.

– Vi är inte förvånade, utgången var väntad. Det finns ett stort stöd för bindande regler i många av Europa fackförbund, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO.

I fredags lämnade LO, TCO och Saco tillsammans med centralorganisationerna i Danmark, Norge och Island in ett eget dokument till EU-kommissionen. De hävdar att de nordiska modellerna är hotade av EU-reglering som innebär att minimilönerna ska regleras i lagstiftning. I de nordiska länderna bestäms nivån på alla löner i förhandlingar mellan parterna.

– Vi har, under hela processen, varit tydliga mot Europafacket att vi inte kommer att stå bakom ett förslag om bindande regler om minimilön. Vi har samtidigt varit tydliga med att vi kommer att fortsätta argumentera för vår uppfattning.

Europafacket, ETUC, framhåller att 85 procent av förbunden, som organiserar 45 miljoner arbetstagare, står bakom ett tvingande direktiv. Det sätter hård press på kommissionens ordförande Ursula von den Leyen att lägga fram ett förslag som garanterar alla arbetstagare i EU en rättvis minimilön, skriver ETUC i ett pressmeddelande.

Men det nordiska motståndet kommer att fortsätta, lovar Therese Guovelin.

– Vi kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att undvika bindande EU-lagstiftning om lön.

I sitt svar framhåller Europafacket att direktivet måste innebära lagstiftning som levererar anständiga minimilöner i varje medlemsland, men också undanta de länder som reglerar lönerna via kollektivavtal.

EU-kommissionen har också gett både muntliga och skriftliga försäkringar om att länder som Sverige ska undantas, men detta litar inte de svenska parterna på.

Anledningen är Laval-domen, som inskränkte de svenska parternas rätt att reglera löner när det gällde utländsk, utstationerad arbetskraft.

Förutom de nordiska parterna är Europas arbetsgivare emot ett tvingande direktiv om minimilöner.

Beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Men de som motsätter sig ett direktiv har starka krafter emot sig. När Ursula von den Leyen kandiderade som ordförande till EU-kommissionen lovade hon ett förslag om minimilöner inom 100 dagar. Det var ett löfte som bidrog till att hon med knapp majoritet blev godkänd av EU-parlamentet.

Men dessutom har Merkel kommit överens med de tyska Socialdemokraterna om att minimilönerna ska regleras på Europanivå. I den tyska motsvarigheten till ”januariavtalet” har koalitionsregeringen reglerat denna punkt.

– Det är naturligtvis bekymmersamt att ett så tongivande land som Tyskland har den position de har i frågan, men dess inställning avgör inte utgången, säger Therese Guovelin.

Hon hänvisar till att ett förslag till direktiv ska förhandlas av EU-regeringarna i Rådet och sedan ska Rådet komma överens med EU-parlamentet.

– Det är alltså betydligt fler länder än ett som bestämmer vad utgången ska bli.

Intresserad av arbetsmiljöfrågor också? - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev