IT-systemen gör oss till arbetsplatsens slavar

Då och då når oss nyheter om hur nyinförda svindyra it-system trasslar till och förlamar verksamheter. 2012 brakade exempelvis passexpeditioner ihop i Stockholm med ursinnig kö, personal som sjukskrev sig och folk som svimmade. Men Söderström visar att omfattningen av bristfälliga datorsystem ligger på typ nationell katastrofnivå då teknikstress är en förklaring bakom de växande ohälsotalen.

Den digitala arbetsmiljön skapar ett svårbegripligt oöverskådligt fängelse där personal saknar inflytande men får desto mer obetalt merarbete. Människor blir av förståeliga skäl sjuka och bränns ut. Söderström beskriver faktiskt ett veritabelt helvete där olika yrkesgrupper i alla branscher överallt i Sverige, som polis, socialsek­reterare, lärare och vårdpersonal, lyder under överkrångliga irrationella it-system. En lärare berättar att Unikum krävde att 12 000 bedömningar prickades av och det krävde 82 arbetstimmar utanför arbetstid. Försvarets hela materielförsörjning kollapsade på grund av ett nytt datasystem med miljardbudget. I en livsmedelsaffär kan det finnas över 25 helt olika system. Hos hemtjänsten i Norrbotten upptäckte en facklig kartläggning 73 och i Karolinska institutets bibliotek använde personalen 117 stycken under en dag. Antal klick för att betala en vaccination på en vårdcentral: 24. Antal klick för att beställa vapenlicens: 313.

Bakom utvecklingen ligger vinstdrivna konsulter och it-företag, okunnig ledning och lite intresse att undersöka hur människor faktiskt arbetar och vill arbeta. Sådana studier är kostsamma och strider faktiskt mot upphandlingslagen då det kallas för en otillåten konkurrensfördel.

Men också nedskärningar i både offentlig och privatverksamhet av administrativ personal har bidragit till teknikstressen. När exempelvis en läkare själv ska registrera sin arbetstid krävs en femtonsidig manual för ett program som dessutom inte är anpassat för deras jobb. Och New Public Managements enorma dokumentationsapparat kräver att en läkare enligt under­sökningar bara hinner ägna 18-30 procent åt vård. Lärare har blivit dokumentationsspecialister med pedagogik som bisyssla. Mängder av information samlas från både personal, kunder och brukare som måste hanteras men som sällan leder till några förbättringar. Kontrollsystemen leder dock till att arbetsgivarna kan övervaka arbetskraften för att pressa ut mer jobb på mindre tid.

Under 80-talet när välfärdsstaten attackerades från högerhåll brukade vårt land beskrivas som det mest byrå­kratiska i världen och Krångel-Sverige blev ett begrepp. Inget av detta stämde i jämförelse med omvärlden. Och jag undrar vad de, som av ideologiska skäl, kal­lar Sverige före 1990 för DDR i rimlighetens namn bör använda för namn på dagens samhälle? Mordor-Sverige?

Ann Charlott Altstadt

Frilansskribent och författare

Ann Charlott har bland annat skrivit Liten ordbok för underklassen och Strejken på Toys’R’ US: en sommar som skakade Sverige.