Inget statligt permitteringsstöd

Igår berättade statssekreterare Jöran Hägglund för Ekot att Regeringskansliet bereder frågan om statligt permitteringsstöd. Önskemålet hade kommit från en av regeringens regionala samordnare. Beskedet förvirrade eftersom såväl näringsminister Maud Olofsson som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin upprepade gånger sagt nej till ett statligt permitteringsstöd liknande det som historiskt funnits i Sverige.
Statsminister Fredrik Reinfeldt dementerade senare att Regeringskansliet överväger en sådan här satsning.
Enligt Lisa Wärn, pressekreterare hos Maud Olofsson, har Ekot dragit för hårt på vad Jöran Hägglund sade i intervjun.
- Vi får in en mängd förslag från våra regionala samordnare. Men ett statligt permitteringsstöd är inte aktuellt. Regeringen uppfattar inte heller att det finns några sådana önskemål från industrin, säger Lisa Wärn.
Utan statligt stöd är några centrala avtal om permitteringsförsäkring inte realistiska. Det skulle bli för dyrt.
Men det faktum att andra EU-länder har statliga stöd till företag som permitterar snedvrider givetvis konkurrensen, enligt Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.
- De utländska företagen behåller kompetensen i företaget som är beredd att rycka in och jobba när konjunkturen vänder. I Sverige måste man söka kompetensen på nytt och då är det inte säkert att man kan få rätt kompetens. Så det är naturligtvis en konkurrensnackdel. Men det är inte hela bilden. Här spelar turordningsreglerna i anställningsskyddslagen också in. De försvårar eller rent av förhindrar företagen från att behålla den mest kompetenta personalen.
Till det bör läggas att det kan finnas ett ideologiskt motstånd på arbetsgivarsidan mot ett sådant här fördelningssystem, menar Lars Gellner.
Många menar att permitteringsfonder ger svaga företag konstgjord andning. Hur ser du på det?
- Det är ju den kritik som framfördes när systemet lades ned på 1990-talet. Vid kortvarigare perioder av arbetsbrist, till exempel om en stor order plötsligt inte kommer; då kan en permittering vara något positivt. Men handlar det om en strukturell eller konjunkturbetonad nedgång så är det en slags konstgjord andning, säger Lars Gellner.