Nyheter

Industrin begär 4,4 procent i löneökningar

Eva Guovelin, förbundsordförande Livs, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under en pressträff där facken inom industrin presenterar gemensamt lönekrav inför 2023 års avtalsrörelse. Foto: Claudio Bresciani/TT

AVTALSRÖRELSEN. Facken inom industrin begär 4,4 procent i löneökningar nästa år, meddelar de på en pressträff. Ett enigt LO står bakom kravet.

Publicerad

– Vi ser att sammantaget finns det goda skäl till att växla upp löneökningstakten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Men det är viktigt att löneökningstakten inte driver på löneökningstakten ytterligare, lägger hon till.

Trots att industrifacken nu ökar på löneökningstakten är risken låg för att det kommer att spä på inflationen, anser Marie Nilsson.

– Vår bedömning bygger på att den här nivån ska vi klara av utan att det spär på inflationen. Vi har inte lönedriven inflation i Sverige, hade det på 80-talet och vi vill inte tillbaka dit.

Seko har varit ett av LO-förbunden som varit tveksamma till LO-samordningen, beroende på hur höga lönekrav som skulle ställas, men ställer sig nu bakom kraven.

"Vi hade gärna sett att vi landat i högre krav denna gång och vi har gjort vad vi har kunnat för att pressa upp nivåerna men jag står bakom beslutet i LO-styrelsen", skriver Sekos ordförande Gabriella Lavecchia i ett sms till TT.

I övrigt kommer industrifacken att lägga fram krav på ytterligare avsättningar till deltids- och flexpension, en avtalsperiod på ett år och en lägstalöne-satsning med 1 600 kronor

– Med tanke på hur det ser ut nu är det viktigt att värna dem med de lägsta lönerna, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

I konstellationen Facken inom industrin ingår LO-förbunden IF Metall, Livs, och GS (skogs- och träfacket) samt tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer.