Industriarbetsgivarna: 2020 – ett förlorat år

Per Widolf inledde med att sammanfatta avtalsrörelsen så här långt. I januari började parterna förhandla för att träffa avtal. De gamla skulle löpa ut den 31 mars.

– Sedan kom pandemin oväntat och extremt hastigt. Det visade sig i mars att det av flera skäl inte gick att träffa några traditionella avtalsuppgörelser. Vi valde att prolongera, förlänga, våra innevarande avtal med sju månader.

Industriarbetsgivarna och motparterna återupptar förhandlingarna igen den 1 oktober. Per Widolf och Industriarbetsgivarna har under mellantiden fått en mycket klarare bild av läget.

– Vi vet var vi står. Vi befinner oss i en synnerligen djup lågkonjunktur. I en situation där stora delar av industrin och näringslivet har det väldigt tufft, i en situation där arbetslösheten har dragit iväg och ett stort antal människor är korttidspermitterade, vilket innebär att staten står för en stor del av lönekostnaden. Med den bakgrunden ska vi nu gå in och förhandla.

Budskapet han skickar till facken på andra sidan förhandlingsbordet är att  de inte ska räkna med så mycket till löneökningar i denna avtalsrörelse. 

Budet som Industriarbetsgivarna kom med till facken före pandemin på 1,4 procent, avvisades av de fackliga motparterna.

– Det budet gavs där och då och gäller inte nu, fastslår Per Widolf.

Han poängterar att parterna under de fortsatta förhandlingarna måste titta framåt och sätta svenskt näringsliv och svenska arbetstillfällen i en så bra situation som möjligt. Där tror han att industriavtalet kan vara en stabiliserande faktor, som hjälper Sverige ur krisen.

– 2020 är ett förlorat år, med det stora tappet i BMP och i sysselsättning. Utrymmet för ökade kostnadsnivåer i form av löneökningar är ytterst begränsat, säger han.

Samtidigt vill Industriarbetsgivarna ha längre avtalsperioder, för att bidra till stabilitet.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

– Basindustrin tror på längre avtalsperioder, givet att avtalsinnehållet är sådant att vi kan se att det stärker vår konkurrenskraft. För oss handlar det om att skapa ett läge där svenska företag, i förhållande till sina internationella konkurrenter, är starkare efter krisen än före den.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, presenterade under presskonferensen årets tredje ekonomiska rapport från arbetsgivarorganisationen. Rapporten har titeln ”En ovanligt djup lågkonjunktur”.

Hon framhåller att lönekostnaderna är en viktig bit när det gäller att skapa en rejäl konstadskontroll för företagen.

– Vi har våra löpande diskussioner med företagen. Självklart är lönekostnader en viktig bit. I den här hårda konkurrensen har kakan blivit mindre. Varje krona är viktig att ha kontroll över, säger hon.

Enligt rapporten har en viss återhämtning skett under sommaren, men produktionsnivåerna är fortfarande betydligt lägre än i början av året och arbetslösheten stiger kraftigt. Återhämtningen till ett normalläge före krisen kommer att ta flera år, är Industriarbetsgivarnas bedömning.

– Vi har sett lite tecken på vändning i maj och juni på en del håll. Men det är från låga nivåer och det är fortfarande lägre nivåer än innan krisen, säger hon.

Industriarbetsgivarnas bedömning är att det blir en ganska stark tillväxt under andra halvåret i år och även under nästa år.

– Men det blir i långsam takt, säger Kerstin Hallsten.

Industriarbetsgivarna poängterar att osäkerheten fortfarande är stor. Och den bedöms bland annat hämma konsumtions- och investeringsviljan.

Läs rapporten i sin helhet här.