IF Metall säger ja till avtal om etableringsjobb

Tanken med etableringsjobb är att få långtidsarbetslösa och nyanlända lättare ska komma in på arbetsmarknaden med en anställningsform som kombinerar jobb och utbildning.

– IF Metall har varit drivande i att förhandla fram etableringsjobben, så det känns bra att vi äntligen har nått fram hit, kommenterar IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson i ett pressmeddelande.

Förbundet anser att vägen fram till etableringsjobben varit lång trots att arbetsmarknadens parter varit överens om denna anställningsform sedan 2017. Förbundet pekar på att januariavtal, pandemi, budgetstrider och regeringsskiften kom i vägen.

– Inte minst har vi fått tampats med borgerliga politiker som vägrat förstå varför bara företag med kollektivavtal ska få göra etableringsanställningar, säger Marie Nilsson.

Avtalet som är tillfälligt har tecknats mellan Svenskt Näringsliv och LO samt Unionen och är grunden i den förordning som upphör 2027. Målgruppen är nyanlända och långtidsarbetslösa under minst två år.

– Huvudsyftet är att komma ut på arbetsmarknaden och att det ska leda till en tillsvidareanställning på heltid, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ersättningen i etableringsjobbet ska motsvara lägstalön inom respektive avtal. En del betalas av arbetsgivaren och en del ska staten stå för och den statliga delen betalas direkt till berörd individ.

– Man ska kunna skaffa sig utbildning som krävs för arbetet och undervisning i svenska på arbetstid och utan löneavdrag. Det viktiga är att man genomför nödvändig utbildning för arbetet och språket och anpassa det ifrån vad som är möjligt på den ort man finns, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Tidigare har IKEM och Unionen tecknar avtal om etableringsjobb. Även Teknikföretagen, Tech Sverige och Unionen har tecknat avtal.