”Hyvlingen en symbolfråga för Handels”

Det händer mycket inom handeln och det händer snabbt. Det säger Tomas Undin som konstaterar att hela den yngre generationen har en preferens för näthandel. Hans egna barn går inte i butiker överhuvudtaget.

Hur påverkar globaliseringen och den internationella konkurrensen inom handeln avtalsrörelsen?

– Handeln har gått från att vara väldigt inhemsk till internationell. De väldigt höga arbetskraftskostnaderna är till vår nackdel. Det blir en av de mest prioriterade frågorna i nästa avtalsrörelse.

Professor Lars Calmfors föreslog nyligen olika alternativ till den nuvarande lönenormeringen, bland annat att de viktigaste parterna skulle kunna tillsätta en obalansnämnd som kan göra bedömningar åt dem som på olika delar av arbetsmarknaden vill göra avvikelser. Vore det något?

– Det är ett modelltänkande som passar i Excel, men inte i verkligheten. Jag har ännu inte stött på någon som ifrågasätt industrinormeringen för att man vill ha mindre. Det handlar alltid om att hitta modeller för att få högre löneökningar. För handelssektorn, som kämpar med för höga arbetskraftskostnader, vore det förödande.

Men vore det tänkbart att släppa in andra parter än industrin?

– Vår svenska lönebildningsmodell är ihopskruvad efter att vi är en exportberoende nation. De sektorer som är internationellt konkurrensutsatta skulle mycket väl kunna föra resonemang med industriavtalets parter om att ansluta sig till industriavtalet. Nu är livsmedel inte internationellt konkurrensutsatt på det sättet, men om livsmedel också blev det skulle man kunna fundera på om det vore möjligt för oss, Handels och Unionen att uppvakta Industriavtalets parter.

Handels anser att det betyder mer för den enskilda kassörskan att hon får löneökningen i krontal i stället för i procent. Du håller inte med?

– Själva krontalssättningen har ju träffat handeln under alla år. När handeln har träffat avtal börjar vi med att reda ut vad procenttalet innebär i krontal på vårt avtalsområde. Sedan har Handels haft yrkande om att vi ska ha den där låglönesatsningen. Då har vi bytt grejer så att de har fått ett lite högre krontalspåslag och arbetsgivarsidan fått något annat.

Blir det krontalshöjningar även i nästa avtalsrörelse?

– Jag skulle helst se att vi gick över till procenttal. Det uppfattar jag inte att Handels är så intresserade av. Man får välja sina strider.

Varför behövdes det nya lager- och e-handelsavtalet som ni slöt under förra avtalsrörelsen?

– Det gick inte att bedriva konkurrenskraftig verksamhet med det gamla avtalets konstruktion. Det var lagerenheter som bara hade möjlighet att arbeta mellan klockan 07 och 18 och 07-12 på lördagar. De lokala facken kunde mer eller mindre tala om hur mycket pengar de skulle ha för att arbeta vid sidan av dessa arbetstider.

I den uppmärksammade så kallade ”Coop-domen” kom AD fram till att arbetsgivaren hade rätt att hyvla i tjänstgöringsgraderna. Vad tänker du om fenomenet hyvling?

– Vår statistik visar att sedan 2001 är 80 procent av anställningsavtalen oförändrade år från år. Av de 20 procent som förändras var det bara under två år, i samband med finanskrisen, som fler fick sänkt sysselsättningsgrad än som fick höjd. Det här ser inte ut att vara ett stort problem. Men hyvlingen har blivit en symbolfråga för Handels.

Fackförbunden är väl oroliga över att arbetsgivarna nu har rätt att hyvla i tjänstgöringsgraden?

– Ja, men vi har ny statistik som visar att domen inte gjorde någonting för förekomsten av hyvling året efter.

Det finns en statlig utredning om hyvling. Är du orolig för slutsatserna?

– Det är en beställning från Handels så det är klart att det finns oro. Jag hoppas att förslagen, oavsett vad utredarna kommer fram till, aldrig ser verklighetens ljus. Jag inser ju att det inte finns någonting av arbetsgivarintresse i den utredningen. Titta bara på direktiven.

Varför går ni inte med på att använda turordningsreglerna i samband med hyvling vid arbetsbrist?

– Då kommer vi in på konstruktionen av Las. Det skulle stå i strid med hur 7:e paragrafen rörande saklig grund är konstruerad. Den är inte dispositiv. Så det var inte möjligt att gå med på det ens om vi hade velat.

Helst vill du ha sänkta ingångslöner. Runt 70 procent av Handels medlemmar tjänar under 24 000 kronor. Klarar man sig på det?

– En 18-åring, nyanställd, får 21 000 kronor och efter något års branschvana 22 000 kronor i grundlön. Till det kommer ob-ersättningar. Att man drivit upp ingångslönerna så högt har inneburit att lönespännvidden smalnar av alltmer. Vi går mot ett läge där alla har någon sorts enhetslön, oavsett hur man presterar. Det är direkt skadligt.