Hemliga kontrakt juridiskt tveksamt

Hemliga kontrakt är vanligt på vd-nivå. Men nu har klausulen smugit sig in hos underordnade.

– Ofta står det bara att man inte får yppa något om anställningsvillkoren för tredje part. Vi rekommenderar att inte skriva på ett sådant kontrakt, säger Åsa Albertsson, ombudsman på Unionen.

Enligt Mikael Ruukel, jurist på fackförbundet Vision, tål inte skrivelsen att synas i sömmarna. Det finns ingen juridisk bärighet.

– Det vet arbetsgivarna. De uttrycker sig medvetet vagt. Då får det en avskräckande effekt, menar han.

Hans råd är att fråga arbetsgivaren vad som menas och vilka som avses med tredje part. Vän? Kollega? Partner?

– Man blir ju nyfiken på vad som är syftet. Är det för att anställda inte ska jämföra sina anställningsavtal och på så sätt höja upp sina löner eller är det bara en standardskrivning som följer med utan att någon reflekterat över det?

Åsa Albertsson undrar vad som händer om arbetsgivaren bryter mot det som står i avtalet. Får man då inte prata med sitt juridiska ombud eller fackliga företrädare? Hon tror inte heller att hemligstämpeln skulle hålla för prövning i domstol.

– Skulle sanktionen vara att man blir uppsagd så är det ett oskäligt avtal och då har det inte juridisk bärighet. Skulle sanktionen vara 100 000 i vite så är det också oskäligt, säger hon.

Kent Källström, professor i arbetsrätt, förklarar att det är vanligt att man hyr in folk på bättre villkor. Inhyrda har ofta högre lön än fast anställda. Om man pratar om det kan det bli missnöje på arbetsplatsen, men stämd blir man inte.

– Däremot får man nog inte förlängning, och tillsammans med någon annan form av illlojalitet kan det vara en grund för uppsägning, säger Kent Källström.

På Svenskt Näringsliv försvarar man avtalen. I takt med att den individuella lönesättningen sprider sig finns det ett intresse av att hemlighålla de anställdas villkor, enligt arbetsrättsjuristen Lars Gellner.

– I dag kan man byta lön mot andra typer av förmåner i en individuell uppgörelse. Arbetsgivaren vill inte att sådana lösningar kommer till massmedias kännedom, säger han.

Han anser att individuell lönesättning är någonting mellan cheferna och medarbetaren, men ger även en annan förklaring:

– Tittar du på anglosaxisk rätt så är man galen i klausuler. Med större inslag av utländska ägare sprider sig kulturen till svenska arbetsplatser. Reglera hellre mer än för lite, det är principen.