Nyheter
Han ska få oss att gilla vinster i välfärden
MOT VÄGGEN. Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna, tycker att det är viktigare att prata med allmänheten än med politiker.<br/>– Politikerna följer den allmänna opinionen, säger han.
Publicerad
Annons
Kritiken mot vinsterna inom välfärden har varit stenhård. Men den bygger på missuppfattningar, enligt Håkan Tenelius. De privata vårdföretagen håller samma kvalitet som de offentliga och sjuksköterskorna tjänar bättre.
– Nja, hälften av svenskarna tycker att det är ett bra förlag att begränsa vinsterna i välfärden. När Carema-drevet rasade som värst, då tyckte åtta av tio svenskar att vinsterna borde begränsas.
– Ja, fortfarande tror många att vårdföretagen gör vinster genom att försämra kvaliteten. En sjuksköterska som jobbar inom det privata är lika seriös som den som arbetar inom det offentliga, vi måste få ut det budskapet.
– Att sätta sig in i hur företagande fungerar är svårt. Det finns en uppfattning att vinst är pengar som försvinner från verksamheten, pengar som lika gärna kunde ha gått till att anställa fler sjuksköterskor. Så funkar det ju inte.
– Oron inför framtiden är stor. Häromveckan uttalade sig Löfven kritiskt om vinster i välfärden, förmodligen för att bevara en konfliktyta mot Alliansen. Sedan har vi ju Reepalu-utredningen, den kan komma att föreslå begränsningar för vårdföretagen.
– Nu har vi en kampanj på nätet som heter ”Vi gör skillnad”.
– Vi drog i gång en frivillig insamling bland våra medlemmar förra året och fick in 6 miljoner kronor. Nu har vi tillfälligt höjt medlemsavgifterna för att få in lika mycket till. Vi måste vara aktiva medan Reepalu-utredningen pågår.
– Nu tillhör ju inte asylboendena vår verksamhet, men visst, allmänheten blandar ihop det här. De privata HVB-hemmen för ensamkommande barn kan däremot vara medlemmar hos oss.
– Det där är så dumt. Säg att ett seriöst HVB-hem har tio platser. Normalt kalkylerar ägaren med en beläggning på 60–70 procent. Under flyktingkrisen har HVB-hemmen 100 procents beläggning. Klart det ger vinst, men det innebär ju inte att verksamheten är oseriös. Jag läste om en camping som låg öde hela vintern, ägaren fick ett erbjudande från Migrationsverket att starta en flyktingförläggning. Klart det blev ett enormt ekonomiskt lyft för honom.
– Jag kan förstå att de är frustrerade. Socialtjänsten saknar verktyg för att mäta kvaliteten, sådana måste införas snarast möjligt.
– Vi har etiska riktlinjer. Företag som bryter mot dessa blir uteslutna. Framför allt nekar vi företag att bli medlemmar som brister i seriositet, det sker varje dag. Det kan handla om att företaget inte motsvarar kvalitetskraven eller har slarvat med skatten.
– Inte vad jag har hört. Våra företag är skeptiska mot att vård och omsorg kan utföras av vem som helst, ta bara Socialdemokraternas förslag om trainee-jobben. Våra medlemmar söker efter kompetent personal, bristen på kompetenta undersköterskor ökar för varje år.
– Absolut, vårdföretagen samarbetar med Arbetsförmedlingen och letar bland de nyanlända efter kompetent personal. Här har vi en vinn-vinn-situation.
– Det finns många lediga jobb i dag, det är bara att jämföra villkoren. Men faktum är att sjuksköterskor inom den privata äldreomsorgen kan tjäna betydligt mer än inom landstinget.
– Andelen fasta anställningar är högre inom den privata omsorgen, samtidigt är de tidsbegränsade anställningarna viktiga. Extrajobben är en bra väg in på arbetsmarknaden.
– En del medlemsföretag tycker att det är väldigt dyrt att säga upp någon som missköter sig. Vårdföretaget kan ju inte ha kvar olämplig personal, det handlar om att säkra kvaliteten.
