Georg Frick: Begreppsförvirring i antågande eller är det bara semantik?

Läsare av denna tidning torde naturligtvis vara välmedvetna om ordens betydelse. Det är exempelvis i ett juridiskt sammanhang stor skillnad på bör och skall, påkalla förhandling eller underrätta motparten, minnesanteckningar eller protokoll, varsla eller säga upp, med mera. Listan kan således göra lång.

För någon vecka sedan hade jag ett samtal med en uppdragsgivare. Den huvudsakliga frågeställningen i samtalet avsåg huruvida arbetsgivaren i just deras fall hade möjlighet att avsluta en anställning med stöd av LAS 4 b §, det vill säga efter att arbetstagaren fått rätt till hel sjukersättning. Utan att i detta sammanhang redovisa just detta fall så framstod det redan från början som något oklart, givet de förutsättningar som presenterades. 

Det visade sig dock tämligen omgående efter några ”kontrollfrågor” att den aktuella arbetstagaren hade sjukpenning och inte sjukersättning. Och då är det av förklarliga skäl en helt annan frågeställning. Det är såldes skillnad på sjukersättning och sjukpenning. Något som läsare till denna tidning är medvetna om. Men hyggligt många personer har en tendens att blanda ihop begreppen, det är ju trots allt en form av ersättning…

Tidigare i år presenterades SOU 2024:40 (Genomförande av lönetransparensdirektivet). I denna utredning framgår det bland annat det för svensk del är lönekartläggning som utgör basen i för att säkerställa lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete (Europaparlamentets och rådet direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer).

Utredningen föreslår också att arbetsgivare (över 100 anställda) ska sammanställa en lönerapport som ska lämnas in till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Bland annat ska lönerapporten innehålla uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. I de fall uppgifterna visar en löneskillnad på 5 procent eller mer ska arbetsgivaren redogöra för hur denna löneskillnad kan motiveras och/eller åtgärdas. Om löneskillnaden inte kan motiveras eller åtgärdas inom sex månader ska arbetsgivaren skicka in sin gjorda lönekartläggning till DO.

Jag noterar redan nu i den allmänna debatten att en del tycks tro att det är lönekartläggningen som per automatik ska lämnas in till DO, men så är inte fallet.

Det är sålunda skillnad på lönekartläggning och lönerapport.

Min framtidspaning är således att begreppsförvirring är i antågande.