Nyheter
Forskningsfuskare kan få ny chans
Universitetsanställda som drabbas av disciplinpåföljd efter beslut om forskningsfusk har hittills inte kunnat överklaga besluten. Nu har Växjö tingsrätt i ett unikt beslut gett en forskare på Linnéuniversitetet rätt att få sin sak prövad i andra instans.
Alla som de senaste åren fällts för forskningsfusk kan från och med nu överklaga beslutet. I alla fall om Växjö tingsrätts besked står sig i Arbetsdomstolen. Men Linnéuniversitet gör nu allt för att upphäva tingsrättens beslut. I överklagandet varnar universitetet för risken att alla som tidigare pekats ut som fuskare kan väcka talan mot beslutet i allmän domstol.
”Tingsrättens beslut innebär att ett helt nytt överprövningsförfarande skapas av ett lärosätes beslut om oredlighet i forskning. Tingsrättens beslut kommer att ha mycket stor inverkan på samtliga fall där ett lärosäte har beslutat om oredlighet i forskning” skriver ombudet, advokat Christian Olofsson på Wallin Olofsson Advokatbyrå i Stockholm.
Det var den 23 januari förra året som Linnéuniversitetet beslutade att den i målet aktuella lektorn gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet och fyra dagar senare beslutade personalansvarsnämnden att ge honom en varning. Anledningen var ett antal artiklar där lektorn stod som medförfattare.
Ärendet hamnade först i i tingsrätten men därefter i Arbetsdomstolen sedan Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, inträtt som part men där de drog sig ut återstod bara för lektorn att ta målet till tingsrätten.
Enligt praxis har bara själva besluten om disciplinpåföljd setts som en arbetsrättslig åtgärd som man kan föra talan mot i domstol. Vad Växjö tingsrätt nu har infört är en möjlighet att också överklaga det bakomliggande beslutet om forskningsfusk eller, som det heter, vetenskaplig oredlighet.
Tingsrätten lutar sig starkt emot en statlig utredning (SOU 2017:10) som kom förra året där det föreslogs en möjlighet att överklaga beslut om oredlighet i forskningen. Detta har ännu inte blivit verklighet.
Men i väntan på det anser sig Växjö tingsrätt kunna införa en sådan möjlighet i samband med prövningar om disciplinpåföljder. Domstolen motiverar det med de allvarliga konsekvenser sådana beslut får för de anställda i form av ”arbetsrättsliga åtgärder, indragen forskningsfinansiering och vanära”. Det är samma motivering som den statliga utredningen framför.
Före detta lagmannen Conny Jörneklint som dömde i målet säger att domstolen sökt efter men inte hittat ett liknande fall vilket gör detta unikt. Han säger att det ligger ändamålsresonemang bakom hans ställningstagande och att det inte finns några lagregler som hindrar en prövning i tingsrätten.
– Jag kan i likhet med den statliga utredningen tycka att det är märkligt att beslut med så allvarliga konsekvenser inte får överklagas men det ska bli mycket intressant att höra Arbetsdomstolens syn på det.
I överklagandet till Arbetsdomstolen skriver Linnéuniversitetet att ”Med hänsyn till att tingsrättens beslut inte grundas på stöd i författning eller i tidigare praxis och att beslutet kan få mycket stora praktiska konsekvenser för lärosätenas fortsatta hantering av frågor om oredlighet i forskning, är det mycket viktigt att beslutet får prövas av högre instans”.