Nyheter
Forskare om upproret: Rimligt krav slippa delade turer
På torsdagen får socialminister Lena Hallengren ta emot krav på bättre arbetsvillkor för undersköterskorna inom äldreomsorgen med 14 500 namnunderskrifter. – Deras arbetsvillkor berör inte bara undersköterskorna utan förstås också vårdtagarna och deras anhöriga, säger professor Marta Szebehely.
Publicerad
Annons
I stället för ett lyft för äldreomsorgen innehöll regeringens vårbudget ytterligare besparingar. Det blev startskottet för Undersköterskeupproret. Det leds av skyddsombuden och arbetsplatsombuden Marie Wiberg och Jenny Klingstam. De poängterar i en artikel i Kommunalarbetaren att de har fackets stöd men att inte alla 14 500 som skrivit under upprorets krav på förbättringar är medlemmar.
Det här kräver Undersköterskeupproret: Bort med delade turer, inför arbetstider som går att kombinera med ett socialt liv, se till att det är fler som jobbar och höj statusen på yrket så att fler söker sig till vårdutbildningen.
– Det är ett rimligt krav att slippa delade turer, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Marta Szebehely har tillsammans med två medarbetare forskat om hur arbetsvillkoren i äldreomsorgen förändrats mellan 2005 och 2015. Resultatet finns i arbetsrapporten ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?”, Institutionen för socialt arbete, 2017:1.
– Arbetsvillkoren har försämrats under den perioden. Vi såg att stressen i jobbet ökat och att själva arbetet blivit tyngre. Det är en fråga som är jättestor, inte bara för dem som jobbar.
Rapporten visar att missnöjet med arbetstiderna hade ökat under perioden. Antalet hjälptagare hade blivit fler, särskilt inom hemtjänsten, och i äldreboenden hade arbetstyngden ökat påtagligt. Samtidigt som den ofrivilliga deltiden inte hade förändrats över tid och inte heller hade möjligheten att utvecklas i arbetet förändrats. Den är lika liten som förut.
Delade turer var en ny fråga 2015. En tredjedel av hemtjänstpersonalen och nästan hälften av äldreboendepersonalen uppgav att de arbetar delade turer minst någon gång i månaden.
– Delade turer är det bara Sverige som har och mest inom äldreomsorgen. Det är delvis en schemateknisk fråga och delvis en bemanningsfråga, som inte är frikopplad från kommunens ekonomi, säger Marta Szebehely.
Hon jämför med gruppboenden för utvecklingsstörda till exempel. Där förekommer inte delade turer eftersom man vill ha aktiviteter även när det inte handlar om morgonbestyr, lunchservering och kvällsbestyr.
– Delade turer är ett otyg! De hindrar återhämtningen.
Marta Szebehely anser också att arbete med delade turer är svårt att anpassa till ett socialt liv. Det gäller också den typ av scheman som dominerar inom äldreomsorgen, att de som arbetar ibland arbetar kväll, ibland dag, ibland helg, ibland vardag.
– Hur ofta man jobbar helg spelar också roll. Det skulle vara bättre att några jobbar bara dag och andra bara kväll till exempel.
Marta Szebehely blir glad när hon hör att Undersköterskeupproret ska lämna över så många namnunderskrifter till socialministern i dag.
På frågan om Undersköterskeupproret kommer att påverka avtalsrörelsen svarar Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund så här:
– På vilket sätt och hur vi kommer att ta upp dessa frågor i avtalsrörelsen är för tidigt och säga, men att vi kommer att yrka på förbättringar som leder till en bättre och hållbar arbetsmiljö det kan vi redan nu säga. Det kan handla om arbetstider, schemaläggning eller andra saker. Men jag tror också på att regeringen måste ge kommunerna bättre förutsättningar att bedriva äldreomsorg och då måste man skjuta till resurser till verksamheten och man måste utbilda fler för att klara bemanning och kvalitén inom äldreomsorgen. Undersköterskeupproret kanske ger oss mer vind i seglen i förhandlingarna.
