NYHETER
Facket för strippklubbar söker undantag för nattarbete
NATTARBETE. Vad är en fackförening egentligen? 33 personer som jobbar på strippklubbar? Frågan ställs på sin spets av Arbetsmiljöverket som vill stoppa nattarbetet, trots att klubbarna har kollektivavtal.
Annons
Svaret på frågan finns i en enda mening i medbestämmandelagens
sjätte paragraf:
”Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren.”
Föreningsfriheten har inga höga trösklar. Sedan är det fritt att sälja fredsplikt i kollektivavtal med arbetsgivaren bara det är skriftligt och undertecknat av båda parter.
Bakgrunden till dessa juridiska självklarheter är Arbetsmiljöverkets försök att förbjuda arbete mellan midnatt och klockan 05 på några strippklubbar i Stockholm och Göteborg.
Förra sommaren utdömde förvaltningsrätten i Stockholm den ovanligt höga sanktionsavgiften 6,1 miljoner kronor för brott mot arbetstidslagens påbud om dygnsvila mellan midnatt och klockan 05 för strippklubben Club Kinos ägarbolag Ginger AB. Domen överklagades till högsta instans, men stod fast i Högsta förvaltningsdomstolen i somras.
Ginger AB hade då 58 anställda, men inget kollektivavtal. Men bara några veckor senare hade företaget tecknat ett kollektivavtal med den nystartade fackföreningen Scen- och kulturarbetarnas förbund, SOKAF.
Undantag från arbetstidslagens nattarbetsförbud kan medges av tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket eller regleras i kollektivavtal. När Arbetsmiljöverket i juni i år beslöt om förbud mot nattarbete på strippklubben Club Heartbeat i Stockholm hänvisade arbetsgivarna till att avtalet med SOKAF medgav undantag för nattarbete.
Men Arbetsmiljöverket anser inte att SOKAF är en sådan organisation som har rätt att meddela undantag från arbetstidslagen.
Frågan om vilken typ av arbetstagarorganisation SOKAF är bestämmer rätten att avtala om undantag. Så här säger arbetstidslagens 3 paragraf:
”Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från lagen i dess helhet eller avvikelser enligt…”
Men också:
”Avvikelser … får göras även med stöd av ett kollektivavtal som har slutits av en lokal arbetstagarorganisation. Sådana avvikelser gäller dock under högst en månad, räknat från den dag då avtalet ingicks.”
Det är denna skrivning som Arbetsmiljöverket nu tar spjärn emot i sitt svar till förvaltningsrätten.
Arbetsmiljöinspektör Jenny Bengtsson har arbetat med flera av de fall Arbetsmiljöverket drivit mot strippklubbarna.
– Vi har inte hittat några bevis på att SOKAF är en gul fackförening. Men vi anser inte att de har rätten att göra undantag för nattarbete. Vi anser inte att det är en central arbetstagarorganisation.
Om domstolen finner att SOKAF är en lokal arbetstagarorganisation är det i praktiken slut på nattarbete på strippklubbarna. Arbetsmiljöverket medger ingen dispens och de kollektivavtal som tecknats ger då bara rätt till nattarbete en månad efter avtalets tillkomst.
Däremot har redan en rättslig instans underkänt en strippklubbs kollektivavtal och den ”fackförening” som tecknat det:
Arbetsmiljöverket ansökte om vite på 900 000 kronor för olaga nattarbete på klubben Blue Vision, som i sitt svar till förvaltningsrätten i Stockholm hänvisade till ett avtal med Blue Visions fackförening. Domen (22202-22) säger följande:
”Det kollektivavtal som bolaget åberopar är tecknat den 31 oktober 2022, en månad efter tidpunkten för när förbudet började gälla. Dessutom bedömer förvaltningsrätten att bolaget inte förmått visa att kollektivavtalet är tecknat med en sådan facklig organisation som avses i arbetstidslagen.”
Blue Vision överklagade, men kammarrätten i Stockholm nekade prövningstillstånd.
Ingen vet hur många gula fackföreningar som finns i landet. De märks först när det blir strid eller tvist. En sådan fick Annett Olofsson på LO-TCO Rättskydd ta förra våren:
En slovensk tjänsteman på transportfackens international ITF fick sparken för korruption. Han startade då fackföreningen International Seafarers Union (ISU) och samtidigt ett bolag som gav råd åt rederier i frågor om kollektivavtal.
Han hade satt i system att när ett fartyg skulle anlöpa hamn där ITF:s inspektörer kunde kräva kollektivavtal tvingades besättningen bli medlemmar i ISU och ett avtal med rederiet tecknades. Villkoren var avsevärt sämre än ITF:s avtal.
Förra våren närmade sig ett grekiskägt fartyg bekvämlighetsflaggat på Marshall Islands Uddevalla hamn med en last av koks från Colombia. Men Seko Sjöfolk var förvarnade och hade tagit fram bevis för att ISU var en gul fackförening:
– Mannen tillhörde ledningen i ISU och ägde samtidigt bolaget som gav råd om avtal till rederiet och satt alltså på två stolar, säger Annett Olofsson. Inför hotet om blockad gav rederiet med sig och skrev på ITF-avtal för de 19 filippinska sjömännen.
Annett Olofsson befarar att vi kan få se fler gula fackföreningar:
– Vi ser exempel på att arbetsgivare försöker villkorsdumpa genom att initiera att "personalföreningar” bildas som arbetsgivaren har inflytande över och som sedan tecknar för arbetsgivaren förmånliga avtal. Ett avtal som är träffat av en gul fackförening är inget kollektivavtal i MBL:s mening. Om en riktig fackförening också lyckas tvinga sig till ett avtal får det avgöras i en arbetsrättslig tvist vilket avtal som ska tillämpas.
Men sådana fall är det ont om:
– Jag känner inte till någon praxis kring gula fackföreningar som reglerats av Arbetsdomstolen, säger Pontus Bromander som är rättssekreterare vid AD.
Men ett fall var uppe i AD för tre år sedan (AD 2021 nr 69), även om domstolen inte gjorde någon bedömning av fackföreningens karaktär som eventuellt ”gul”. Fallet har analyserats av Niklas Selberg och Erik Sjödin i Lag & Avtals nummer 1 år 2022:
Elinstallationsföretaget Tema Elektro AB hade tecknat ett kollektivavtal med Blå-Gul Fackförening, varefter Elektrikerförbundet hotade med stridsåtgärder. Blå-Gul Fackförening anmälde förbundet till AD för att bryta mot MBL 41 d som sedan 2019 begränsar rätten att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal.
Men Arbetsdomstolen slog fast att Blå-Guls talan mot en annan fackförening var uppenbart ogrundad och avgjorde målet utan att utfärda stämning. Däremot sade domstolen inget om Blå-Gul Fackförenings generella rätt till talan eller föreningens karaktär.
När fredsplikten utvidgades 2019 befarade arbetstagarsidan att en inskränkning av stridsåtgärderna kunde öppna för gula fackföreningar och avtalsshopping. Kollektivavtal med en gul fackförening skulle också kunna användas när oseriösa arbetsgivare måste visa upp gällande avtal inför Migrationsverket för att få hämta arbetskraft utanför EU.
Arbetarskydd har utan framgång sökt SOKAF:s ordförande Daniel Protiwa, som på Linkedin beskrivit sig själv som Ginger AB:s ”advertising manager”.
