Nyheter

Facken och krisen: Så säger professorerna

Lars Calmfors. Foto: Anders Wiklund/TT
Anders Kjellberg. Foto: MIKAEL ANDERSSON/TT

Generellt sett ger ökad arbetslöshet mer makt till arbetsgivarna som kan hålla ned löneökningar. Men vårdfacken har goda möjligheter att få lönepåslag, menar professorerna Lars Calmfors och Anders Kjellberg.

Publicerad

Fler medlemmar ger facken större konfliktkraft. Coronakrisen både stärker och försvagar facket. Korttidsarbetet håller lönerna uppe medan ökad arbetslöshet stärker arbetsgivarna. Och coronakrisen ger argument för vårdfackens krav på lönepåslag och tryggare anställningsformer.

– Fackföreningar med flera medlemmar har fler att ta ut i konflikt, men de 17 000 som LO vuxit med i år innebär ingen avgörande skillnad, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Anders Kjellberg, professor i socio­logi vid Lunds universitet, pekar på att medlemsökningen ger facket en starkare förhandlings­position. Han hävdar också att vändningen kommit tidigare. Organisationsgraden har slutat sjunka och har legat på samma nivå de senaste två åren.

Båda anser att coronakrisen är den huvudsakliga förklaringen till att facken nu får fler medlemmar.

– Men uppgången hade inte varit så stark om inte kopplingen till a-kassan funnits. Eller rättare sagt för att många felaktigt uppfattar det som att facket och a-kassan är ett gemen­samt paket, säger Lars Calmfors.

Anders Kjellberg håller delvis med om det, men tillägger att a-kassorna ökade mer än facken i mars. Han säger:

– Många tycker att det är viktigt att vara med i facket, eftersom facket sköter förhandlingar om uppsägning, korttidsarbete och lön.

Båda säger att den fackliga inkomst­försäkringen också är ett viktigt skäl till att gå med i facket. Båda tror att medlemsökningen blir bestående. Anders Kjellberg har dock en invändning. Han tror att en del kommer lämna facken om krisen blir långvarig och arbetslösheten växer mycket. Då går en del ur facket för att spara pengar.

Anders Kjellberg förklarar att arbets­lös­het stärker arbetsgivarna medan Lars Calmfors säger att krisen gör det lättare för arbetsgivarna att hålla tillbaka löneökningarna. Samtidigt drar korttidsarbetet åt andra hållet genom att fler blir kvar i arbete och ger nästan samma lön som tidigare.

Båda professorerna tror att coronakrisen gett de vårdanställdas fack allmänhetens stöd och en stark position i den kommande avtals­rörelsen.

– Kommunal har fått draghjälp för sitt krav på större lönepåslag än andra. Smittspridningen inom äldre­omsorgen har på ett tydligt sätt ­illustrerat vikten av att betala mer för kompetens, säger Lars Calmfors.

Anders Kjellberg tar fasta på de otrygga anställningsformerna som gjort att en del anställda inte haft råd att stanna hemma när det varit sjuka.

– Det är olämpligt med anställningsformer som förvärrar covid-19. De kanske är bra för arbetsgivarna ur ett kortsiktigt besparings- och vinstperspektiv, men inte för verk­sam­heten.

Rapporten

Anders Kjellberg rapport om den fackliga medlemsutvecklingen Den svenska modellen i en oviss tid, kan laddas ned här. (Arena Idé 2020, 188 sidor).