Europafacket uppmanar EU-domstolen att inte följa generaladvokaten om minimilöner 

I januari i år kom generaladvokaten med ett utlåtande där han gav de överklagande länderna rätt. Direktivet om minimilöner strider mot EU-rätten och ska därför förklaras ogiltigt. Om arbetsmarknadsparterna i Sverige är försiktigt positiva, så är Europafacket, ETUC, allt annat än nöjt. I fredags kom deras juridiska analys av utlåtandet. De vill att EU-domstolen helt bortser från det eftersom det är juridiskt felaktigt.

Esther Lynch, ETUC:s generalsekreterare, säger i ett pressmeddelande:

 – Med vårt detaljrika yttrande mot utlåtandet, som vi publicerar idag, kan vi förvänta oss att EU-domstolen ser att direktivet ligger inom EU:s kompetensområde. Direktivet kan behållas och på så sätt skydda miljontals människor som arbetar.

ETUC anser att generaladvokaten har dragit fel slutsats eftersom hans argumentation står på en oriktig juridisk grund. Det verkar också, enligt organisationen, som om utlåtandet har en historiskt felaktig och alltför snäv förståelse av det konstitutionella ramverk inom vilket direktivet, EU:s socialpolitik och arbetsmarknadens parter verkar. Han ger heller inte rättvisa åt internationella lagar, EU-lagar och rättspraxis som finns. Ibland är han också inkonsekvent och motsägelsefull, enligt ETUC.

ETUC fortsätter sedan sin argumentation med att hävda att det i det här sammanhanget behövs en helhetssyn och en social förståelse av EU-rättens landskap. Minimilönedirektivet ska reparera den skada som utslaget i Lavalmålet orsakat. I det fallet tog inte domstolen hänsyn till ett socialt mål, rätten till kollektiva åtgärder, trots att artikel 153.5 i EU-fördraget skyddade denna rätt från ingrepp. Den domen, tillsammans med andra händelser som till exempel skuldkrisen, då EU:s politik påverkade löner och kollektiva förhandlingar, har haft stora negativa sociala effekter.

Om resonemanget för att ogiltigförklara direktivet i sin helhet bygger på en snäv rättstolkning, så gäller det inte för begreppet lön. Då har generaladvokaten i stället valt att tolka begreppet “lön” brett, anser ETUC. De danska och svenska översättningarna använder begreppet “löneförhållanden”, medan övriga översättningar endast talar om ordet “lön”, vilket han inte redovisar. Enligt ETUC ska begränsningar i lag alltid tolkas snävt, och dessutom måste lagens syfte också förstås i ett vidare sammanhang.

Även om ETUC inte anser att direktivet reglerar lön på något sätt, så menar de att generaladvokatens argumentation om att EU helt saknar kompetens när det gäller lön inte stämmer. Det räcker att titta på de lagar och direktiv som redan finns, som till exempel direktivet om gravida arbetstagare, som stadgar en rätt till årlig semester. Men det finns fler exempel.

 ETUC för också resonemang om direktivets delar om parternas autonomi och främjande av kollektiva förhandlingar.

Om det här direktivet faller skulle det få stora konsekvenser för arbetstagare i stora delar av Europa, och det kan också innebära ett förlorat förtroende för hela EU-projektet, menar ETUC.