Europafacket: Kommissionen måste agera mot kvinnovåld

I går, onsdag, röstades den nya EU-kommissionen igenom. Men redan innan den tillträder, den 1 december, sätter Europafacket hårt tryck mot dess ordförande Ursula von der Leyen i frågan om kvinnovåld. I en skrivelse som skickades iväg på den internationella dagen mot kvinnovåld, 25 november, kräver facket kraftfulla ingripanden från kommissionen.

Våldet mot kvinnor måste stoppas nu, skriver Europafacket och efterlyser att kommissionen agerar på flera områden.

– Vi vill bland annat uppmärksamma att vi framgångsrikt har lyckats få igenom ILO-konventionen om våld på arbetsplatser. För oss är det också nationellt viktigt. Ett av kraven i avtalsrörelsen är att i kollektivavtalet få in regler om ett målmedvetet arbete mot trakasserier i arbetslivet, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO och en av tre svenska signaturer på skrivelsen.

Även företrädare från TCO och Saco är bland de 60 höga kvinnliga företrädare i olika europeiska länder som undertecknat skrivelsen.

Europafacket vill att EU-kommissionen ska agera blåslampa mot medlemsländerna i fråga om ratificering av ILO:s konvention 190 om våld och trakasserier på arbetsplatserna.

Det är den första konvention som FN-organet för arbetslivet antagit på åtta år, men ännu har inget land i någon del av världen ratificerat den.

– Vi ser att det ofta tar alldeles för lång tid innan ILO-konventioner ratificeras. Av olika skäl vill länder inte skynda på processen, säger Therese Guovelin.

ILO:s konvention 190 gäller alla former av våld och trakasserier i arbetslivet och nämner speciellt problemen med könsrelaterat våld. Länder som undertecknar konventionen måste ha lagstiftning som förhindrar våld i arbetslivet och den ska omfatta krav mot arbetsgivarna att förhindra och förebygga våld på arbetsplatserna.

ITUC, Internationella fackliga samorganisationen, med medlemmar i 155 länder, driver en världsomfattande kampanj för ratificering. Konventionen träder inte i kraft förrän minst två länder undertecknat den.

Inom EU-området är våld mot kvinnor och sexuella övergrepp ett mycket stort problem. Varje tredje kvinna har utsatts, enligt ett faktablad från kommissionen. Och varannan kvinna har varit utsatt för någon form av sexuella trakasserier.

På global nivå är problemet gigantiskt. En studie visar till exempel att 230 miljoner kvinnor i 68 av 193 undersökta länder saknar skydd mot sexuella trakasserier. Det är ett hinder mot säkra anställningar som kan göra kvinnor ekonomisk oberoende, konstaterar utredaren, brittiska World Policy Analysis Center.

Uppgifter från FN säger att över 800 miljoner kvinnor har utsatts för sexuellt eller fysiskt våld i hemmet.

I Sverige pågår arbetet med en ratificering, vilket Therese Guovelin kallar glädjande.

– Vi har fått inbjudan att sitta med i ratificeringskommittén. Man behöver se över lagstiftning, men även annat så att den implementeras på rätt sätt. Nu är arbetet igång och det finns ingen anledning att det ska hanteras i långbänk.

Rasmus Cruce Naeyé, statssekreterare hos arbetsmarknadsministern, har tidigare i Lag & Avtal kommenterat den nya konventionen. ”Det är historiskt att vi nu har en konvention på plats! Det är den första i sitt slag. Hot och våld är allvarliga arbetsmiljöproblem. Hela metoo-rörelsen har visat på behovet av nolltolerans”, sa han då.

Ett av de andra kraven i skrivelsen till Urusla von der Leyens nya kommission gäller reglerna för den europeiska arresteringsordern. Europafacket kräver att åklagare ska kunna utfärda sådana även när det gäller våldsbrott mot kvinnor.

På den lista av vilka brott som ordern omfattar finns bland annat terrorism, penningtvätt och korruption. Listan tar också upp våldtäkt och grov misshandel, som i vissa fall kan användes vid våld mot kvinnor, men den omfattar inte specifikt våldsbrott som riktas direkt mot kvinnor.

I normala fall brukar inte fackliga organisationer har synpunkter på lagstiftning kring rättskipningens former, som den europeiska arresteringsordern, konstaterar Therese Guovelin.

– Vi har arbetskraft som migrerar och brott som trafficking. Då kan man i ett land utsättas för brott och sedan befinna sig i ett annat land. Även i sådana situationer vill man kunna få tag på förövarna. Det i sig är en sympatisk tanke.

Europafacket kräver också att EU-kommissionen agerar mot de sju medlemsländer som inte skrivit på Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor.

Ungern, Tjeckien, Slovakien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Storbritannien, har inte antagit den, medan Sverige var klar med landets ratificering för fem år sedan.

Frågan är också högaktuella i Europaparlamentet, som reagerat kraftigt mot att var fjärde medlemsland inte ratificerat konventionen under de åtta år som gått sedan den antogs. På torsdagen röstade ledamöterna igenom ett uttalande med kritik mot dessa länder för ett bristande engagemang med röstsiffrorna 500 för och 91 emot. Uttalandet innehåller också en uppmaning till EU-kommission att satsa 190 miljoner euro, alltså 1,9 miljarder kronor, på att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor.

Texten har uppdaterats.