EU-domstolen: Var skepp är flaggat spelar ingen roll

EU-domstolen svarade att den fria rörligheten för sjötransporter gäller förutsatt att företaget som har hand om transporterna är ett EU/EES-företag och att de aktuella transporterna sker inom EU/EES-området. Det har då enligt domstolen ingen betydelse om transportmedlet är ett Panamaflaggat fartyg.

Seko och Transport har hävdat att Sava Star var kontrollerat av ett panamanskt bolag. Fonnship har invänt att det var EU/EES-företaget Fonnship AS registrerat i Norge som använde Sava Star för transporterna under den relevanta tidsperioden.

EU-domstolen anger att det är den lokala domstolens sak att bedöma om det är ett panamanskt eller norskt företag som stod för transporterna och om de har skett mellan europeiska hamnar.

Parterna håller nu som bäst på att förbereda sig för den fortsatta behandlingen i Arbetsdomstolen. Fonnship företräds av advokat Lars Boman. Stellan Gärde fortsätter att föra de två fackens talan tillsammans med Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd.

Stellan Gärde tycker att EU-domstolen sträckt ut sina regler alltför långt när den beslutat att EU:s regler om fri rörlighet ska skydda mot fackliga åtgärder som har till syfte att skapa avtal på panamanskt territorium, det vill säga det Panamaflaggade fartyget.

- Det är förvånande att EU-domstolen skyddar den här typen av låglöneverksamhet. Att företag som en gång flaggat ut sitt fartyg sedan får skydd som EU ger för anställningsförhållandena ombord är anmärkningsvärt, säger Stellan Gärde och tillägger:

- Det öppnar upp för ytterligare låglöneverksamhet rakt in i Europa.

Tvisten började redan i oktober 2001. Transportarbetareförbundet, som ansåg att den ryska och polska besättningen (varken Polen eller Ryssland var då med i EU) ombord på Sava Star hade för låga löner, vägrade lossa och lasta fartyget när det låg i svensk hamn. Sava Star ägs av det norska rederiet Fonnsship A/S men var registrerat i Panamas skeppsregister och förde panamansk flagg.

Fonnship A/S gick med på att teckna ett kollektivavtal godkänt av den Internationella transportarbetarefederationen, ett så kallat ITF-avtal, som gällde Sava Star. Men när avtalet hade upphört att gälla och fartyget återigen anlöpte svensk hamn var det Seko:s tur att reagera. Efter stridsåtgärder undertecknade Fonnship åter ett ITF-avtal och fartyget kunde fortsätta sin färd.

Fonnship stämde därefter både Transport och Seko till Arbetsdomstolen, krävde skadestånd och hävdade att båda kollektivavtalen var ogiltiga. Transport stämde rederiet och krävde skadestånd för att Fonnship inte betalat kollektivavtalsenliga löner.

2009 bestämde Arbetsdomstolen i en mellandom att svensk rätt skulle tillämpas på avgörandet om avtalens giltighet. När det blev dags för huvudförhandling beslutade Arbetsdomstolen att begära in ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Arbetsdomstolen ville nu veta om reglerna i EES-avtalet om fri rörlighet för tjänster och sjötransporttjänster (vilka motsvaras av reglerna i EG-fördraget) gäller i det här fallet. Det beslutet från EU-domstolen kommer nu att ligga som grund för den fortsatta behandlingen.