Efter en andra AD-dom – Ikem överväger ny resning

Tvisterna i Arbetsdomstolen gäller vilka av arbetstagarnas fordringar mot företaget som ska betalas av den fortsatta driften när företagsrekonstruktionen är avslutad.

I våras dömde Arbetsdomstolen till förmån för en medlem i IF Metall.

Domen ansågs strida mot lagen, hittillsvarande praxis och försvåra framtida rekonstruktioner, enligt både arbetsgivarna och jurister som arbetar med rekonstruktioner och konkurser.

Arbetsgivarna i Ikem och EFA har tillsammans med Emmaboda Glas därför begärt resning i Högsta domstolen.

I väntan på om ansökan ska beviljas har Arbetsdomstolen kommit med en ny dom. Denna gång har en tjänsteman som är medlem i Unionen fått rätt på samma grunder som metallarbetaren.

– Mycket talar för att vi begär resning även i detta fall, säger Lisa Wastelius, chefsjurist på Ikem.

Unionen hade stämt Emmaboda Glas för två medlemmars räkning. I det ena fallet finns en direkt parallell till IF Metalls stämning. I den nya domen hänvisar domstolen till samma lagar och avgöranden som i våras.

– Domstolen har till och med kortat ned resonemangen ytterligare i den nya domens motivering.

Läs referat av Arbetsdomstolens dom.

I rätten argumenterade arbetsgivarna för att Arbetsdomstolen skulle ändra den praxis som sattes i våras och återställa rättsläget.

– Det är beklagligt att Arbetsdomstolen i domskälen inte tagit in och resonerat kring dessa argument, säger Lisa Wastelius.

På den fackliga sidan såg man inget behov av resning när man uttalande sig om IF Metall-målet för Lag & Avtal. Arbetsdomstolen har gjort en välgrundad analys av gällande rättsläge, enligt både lag och förarbeten, hävdade Henric Ask, jurist på LO TCO Rättsskydd.

Dagens dom och den tidigare domen gäller mycket komplicerade situationer vid företagsrekonstruktioner. Domstolen har avgjort vilka av arbetstagarnas fordringar som ska ingå i ackordet och vilka fordringar som ska betalas av företaget vid den fortsatta driften.

I centrum för båda tvisterna står datumet för när företagsrekonstruktionen beviljats. Parterna är oense om ifall arbetstagaren ska anses ha arbetat efter de olika tidsfrister som finns i lagstiftningen och hur en sådan prestation ska bedömas. Fråga är när arbetet eller överenskommelser som kopplas till rekonstruktionen kan likställas med ett nytt anställningsavtal.

Frågorna kompliceras av att det handlar om uppsägningslöner och att förhandlingar om uppsägning kan ta så lång tid att olika tidsgränser i lagstiftningen passeras innan själva arbetsbefrielsen i uppsägningen inträder.

Om Högsta domstolen beviljar arbetsgivarnas resningsansökan är det första gången på 13 år som det sker och endast femte gången på närmare 50 år.

I dagens dom från Arbetsdomstolen gäller egentligen två mål som slagits ihop. Tvisten i det andra målet handlar om från vilken tidpunkt man ska räkna förmånsrätten för fordran på lön vid rekonstruktionen. Den delen förlorade Unionen.