Det demokratiska dilemmat i arbetsrättslig tappning

Dilemmat i arbetslivet stavas säkerhetsklassningar. Sverige har en relativt ny lag som gör att fler tjänster säkerhetsklassas. Klassningen sker på tre olika nivåer, ju känsligare information en arbetstagare kommer i kontakt med, desto mer djuplodande prövning krävs för tjänsten.

Men vad händer om en person som är prövad och godkänd, prövas på nytt med ett negativt utfall? Arbetsgivaren kan då inte ha kvar personen på den aktuella tjänsten.

Men arbetstagaren får ingen motivering, för det som ligger bakom en prövning är hemligt. AD har konstaterat att en indragen säkerhetsklassning i sig inte är motiv för avsked eller uppsägning. Arbetsgivaren får då omplacera eller köpa ut arbetstagaren.

Att systemet är problematiskt är lätt att inse. Om arbetstagaren verkligen är en säkerhetsfara borde det kunna motivera avskedande eller uppsägning. I stället kan arbetsgivaren tvingas omplacera eller göra ett dyrt utköp av personen. En skyldig person får så att säga en oförskämt bra uppgörelse med arbetsgivaren.

Men den som drar tillbaka säkerhetsklassningen kan göra orätt. Det kan vara ett sätt att bli av med en person som arbetsgivaren upplever besvärlig. Arbetsgivaren eller säkerhetstjänsten gör fel, men ingen får veta. Arbetstagaren får inte ha kvar sin tjänst. Troligtvis kommer personen ha svårt att få något annat jobb inom branschen, då snarlika jobb också kräver säkerhetsprövning. Arbetstagaren kan visserligen få frågan om anställning prövad i domstol, men inte huvudfrågan om indragen säkerhetsklassning.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev