De halverade sjukfrånvaron

Ett vattenrör har gått sönder och ­Vakins driftstekniker har ryckt ut för att åtgärda felet. Arbetet sker i en tuff miljö, med tunga lyft. Verktyg och material ska bäras nedför stegar i trånga utrymmen och det sliter på både knän, rygg och axlar. Och snabbt ska det gå. Vissa dagar är jobbet fyllt av brandkårsutryckningar av det här slaget, men många dagar handlar det om vanligt underhållsarbete.

– Arbetet sliter hårt på kroppen. När jag började på Vakin för fem år sedan hade vi väldigt höga sjuktal. När bolaget bildades 2016 låg sjukfrånvaron på 7 procent. Det var framför allt den här ­yrkesgruppen som hade besvär, berättar hr-chefen Ingrid Undén Lindehell.

Hon möter upp på Vakins huvudkontor, som ligger vackert beläget vid Umeälven. Vakin, som bildades 2016, är ett gemensamt bolag för vatten, avlopp och återvinning för både Umeå och Vindelns kommun. Här arbetar närmare 160 personer, och omkring 70 av dem har sin arbetsplats på huvudkontoret. 72 procent av medarbetarna är män, varav många jobbar ute i verksamheten som driftstekniker eller på någon av återvinningscentralerna.

Som nyanställd hr-chef såg Ingrid Undén Linde­hell tidigt behovet av att satsa på hälsa och friskvård. Och när hon fick en förfrågan om att ta in en hälso­coach som ville arbetsträna på Vakin, tvekade hon inte.

– Jag såg en möjlighet att kunna ­jobba mer pro­aktivt, i stället för reaktivt. Och vår vd Tomas Blomqvist gav mig sitt fulla stöd.

Det blev också starten på ett hälsoarbete som nu fem år senare redan ­har visat resultat. Sjukfrånvaron ligger i dag på 2,8 procent, vilket är lågt jämfört med andra i branschen. Kostnaderna för företagshälsovård har också minskat och förflyttats från rehabiliterande åtgärder till mer förebyggande arbete.

– Av de totala kostnaderna för vår företagshälsovård var cirka 2 procent kopplade till rehabiliterande åtgärder under förra året. Resten, 98 procent, är i huvudsak kostnader för vaccinationer, nyanställningsundersökningar och stödsamtal. Detta kan jämföras med 2014, då 23 procent av kostnaderna för företagshälsovården gick till rehabilitering, berättar Ingrid Undén Lindehell.

Samtidigt har det skett en attitydförändring till friskvård. 79 procent ser till att använda sitt friskvårdsbidrag, något som inte alls var självklart tidigare. Men framför allt har med­arbetarna mycket mindre besvär med värk i rygg, axlar och knän.

– Det är helt magiska siffror, jag är verkligen för­vånad över att vi fått de här ­resultaten. För egentligen har vi inte gjort så stora saker, säger hon och konstaterar att resultaten också har varit viktiga för att visa ledningen att satsningen är lönsam.

En viktig förklaring till resultaten är hälsocoachen Ellenor Lundmark, som i dag är fast anställd på Vakin. Det första hon gjorde var att sätta sig in i hur arbetsvardagen ser ut för driftsteknikerna genom att bokstavligt talat gå ner i gropen och studera deras ­rörelsemönster.

– De jobbar ju ofta väldigt hårt och intensivt. Det gör att de får korta muskler som med tiden skapar problem i axlar, höfter och ländrygg. Lösningen är att stretcha, och det var i den änden jag började, förklarar Ellenor Lundmark.

En stor del av hennes uppdrag går ut på att informera, peppa och uppmuntra medarbetarna att ta hand om sin hälsa. Ofta passar hon på när de kommer till henne för att få massage.

För andra yrkesgrupper är det helt andra risker för ohälsa. På återvinningscentralerna är det värk i axlar, fötter och hälar som orsakar problem. Inne på kontoret präglas arbetsvardagen av stillasittande och statiskt arbete framför skärm, med risk för besvär i axlar och nackar. Många upplever också stress.

I det utbud av hälsofrämjande åtgärder som Elle­no­r Lundmark jobbar med finns därför både fysisk, puls­höjande träning och avslappnande ­övningar som mindfulness, yoga och lunchretreat.

– Jag har fått mycket hjälp av Ellenor med att hantera min egen stress. När man jobbar med mellanmänskliga relationer är det otroligt viktigt att hitta verktyg som hjälper mig att reducera stressen och fokusera. Det kan ibland vara mycket som snurrar i hjärnan, säger Ingrid Undén Lindehell.

Två gånger per dag drar Ellenor Lundmark i gång ledmotivet till ­”Lejonkungen”, en signal om att det är dags för pausgympa – en enkel insats som gett stor effekt. Även på återvinningscentralen, där medarbetarna ofta har svårt att gå ifrån arbetet, är pausgympan numera prio ett.

– Från början var de väldigt skeptiska till detta, men det har skett en förändring. I dag är de allra flesta med, för de känner att de sju minuterna gör nytta, berättar Ellenor Lundmark.

Hälsosatsningen möttes dock inte enbart med hurrarop när den drog i gång, framför allt inte från dem som jobbar ute i fält. Av praktiska skäl var många av aktiviteterna knutna till kontoret och många upp­fattade att hälsosatsningen var för de kontorsanställda. Det fanns också en skepsis till ­nyttan med att träna, efter­som många ansåg att de redan hade ett hårt fysiskt jobb där de rör sig mycket hela tiden.

För att ge fler möjlighet att träna under arbetsdagen har Vakin därför infört en friskvårdstimme som kan användas för att exempelvis träna under lunchen. Med tiden har allt fler insett möjligheterna med att ta del av det utbud av friskvårdsaktiviteter som företaget erbjuder.

Mattias Lindh är säkerhetschef på Vakin och även ordförande för fackklubben Vision. Han konstaterar att det skett en stor förändring i attityderna kring träning och hälsa, mycket tack vare hälsocoachen.

– Vi är ett bolag i stor förändring och det är viktigt att vi har personal som är på plats och orkar med sitt arbete. Från vårt perspektiv är det väldigt ­positivt att företaget satsar så tydligt på arbetsmiljön, och vi ser ju också att det lönar sig, säger han.

Hälsosatsningen har också fått en positiv bieffekt av att medarbetarna lär känna varandra över avdelningsgränserna när de tränar tillsammans, i exempelvis promenad- och löpargrupper. Dessutom lär de känna varandra på ett mer personligt plan. Allt fler tar numera egna initiativ och ­håller i träningspass när Elle­nor Lundmark inte hinner med. Till exempel är det en grupp som tränar lindy hop på måndagar, som helt och hållet drivs av engagerade medarbetare.

– Det största problemet är att det alltid är så fullt i gymmet, säger Mattias Lindh med ett skratt.

Som verksamhet står Vakin inför stora framtida utmaningar. Umeå växer och det finns ett stort behov av att både renovera och bygga ut vatten- och avlopps­nätet och därmed även ett stort framtida rekryterings­behov. Att jobba med vatten, avlopp och återvinning låter kanske inte så glamoröst, och för att kunna konkurrera om kompetensen är det därför nödvändigt att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv.

Förutom hälsa har Vakin ett stort engagemang när det gäller miljö, ­hållbarhet och internationellt arbete. Bland annat driver bolaget internationella projekt i Kina och Kenya. En grupp medarbetare är just nu engagerade i ett projekt där de ska lösa ett konkret vattenproblem i ett område i södra Afrika. Dessutom har Vakin ­tagit emot ensamkommande flyktingbarn och introducerat dem till arbete på företaget. Nyligen blev de som ­första VA-bolag i Norrland anslutna till ISO 26 000, en internationell standard för socialt ansvar.

– Som hr-chef finns det otroligt mycket man kan göra om man bara vågar och vill. För oss är det också ­viktigt att våra medarbetare ser att de kan och har möjlighet att göra något mer, att bidra till att andra människor ute i världen får tillgång till rent vatten. Det gör arbetet så mycket mer meningsfullt, säger Ingrid Undén Lindehell.