nyheter
De första branschavtalen om etableringsjobb har träffats
Teknikföretagen, TechSverige och Unionen enades på måndagen om avtal för etablering av nyanlända och långtidsarbetslösa. Den nya anställningsformen ska underlätta vägen till ett fast jobb, men kräver också att staten bidrar.
Annons
På måndagen tecknades de första branschspecifika kollektivavtalen om så kallade etableringsjobb. Det var Unionen, Seko, Teknikföretagen och TechSverige som signerade avtal.
Syftet är att möjliggöra för fler företag att låta långtidsarbetslösa och nyanlända få ett första jobb. Efter 24 månader ska etableringsanställningen övergå i en tillsvidareanställning, om både arbetstagare och arbetsgivare vill det.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger att det är en nödvändig reform.
– Vi vill bidra till att de här personerna kommer i jobb. Andra stödformer funkar dåligt. Personer med nystartsjobb blir ofta inte etablerade. De kommer inte in i arbetsplatsens gemenskap och får inte en chans fullt ut.
Martin Wästfelt säger att det är bra att ansvaret för reformen är en del av kollektivavtalssystemet. Men staten behövs också som en delfinansiär. Den övergripande uppgörelsen träffades i november 2022 mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv. Sedan dess har parterna väntat på att regering och riksdag skulle införa och därefter ändra i den förordning som behövs. Det blev klart i september.
– Det har varit lite olika turer under det sista året. Parterna har velat säkerställa med Regeringskansliet att vår överenskommelse lirar med förordningen, säger Martin Wästfelt.
Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Anna Nordin säger att det var medlemsföretagen som ville göra en insats i samband med flyktingkrisen 2015-2016. Det är bakgrunden till reformen. Sedan behövde idén få godkänt på EU-nivå och även politiskt i regering och riksdag. Det har tagit sin tid.
– Nu är det inte längre samma tryck i frågan.
Den grupp som kan bli aktuell är främst långtidsarbetslösa, säger hon.
En del av medlemsföretagen skär ned just nu, på grund av konjunkturen. Samtidigt är kompetenskraven generellt sett höga i våra medlemsföretag, inte minst i de växande sektorerna, exempelvis de som är kopplade till den gröna omställningen.
– Vi tror därför inte att det blir så många etableringsjobb i vår bransch just nu, men jag vill inte utesluta något, naturligtvis, säger Anna Nordin.
Arbetstagarens lön kommer till hälften från arbetsgivaren och bygger på en så kallad referenslön som parterna i det tillämpliga kollektivavtalet enas om. Den andra hälften bidrar staten med.
Referenslönen ska räknas om för varje kalenderår. Martin Wästfelt konstaterar att det på de nu aktuella avtalsområdena inte har varit några problem att komma fram till en referenslön, men utesluter inte att det kan bli en diskussionspunkt på andra områden.
– Visst kan det finnas områden där frågan om referenslön blir utmanande och svår, säger Martin Wästfelt.
Anna Nordin framhåller gärna att modellen som parterna enats om innehåller förenklade krav på företagen vad gäller kontakter med myndigheterna.
– Det är arbetstagaren som ska ansöka om ersättning hos myndigheterna. Modellen innebär en minskad administrativ börda för företagen. Det är ett nytt grepp och något vi strävar efter generellt, säger Anna Nordin.
