Därför sågar LO a-kasseförslaget

A-kassan ska baseras på inkomst och inte arbetad tid som gäller i dag, föreslår utredaren Maria Hemström Hemmingsson i ett förslag till nya a-kasseregler som hon överlämnar till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Det ska också träffa fler, är tanken, men inte kosta mer för staten, enligt utredarens direktiv från politikerna.

– Det kan inte vara kostnadsneutralt och omfatta fler. Då är det bara en försämring, säger Susanna Gideonsson, busfärsk ny LO-ordförande.

Politikerna avgör

Utredaren lägger fram en modell, hur den kommer att se ut exakt vad gäller nivåer i ersättningen lämnar hon över till politikerna.

– Beroende på ekonomiskt utrymme och politisk vilja, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Eva Nordmark ser framför sig en politisk förhandling, med framför allt samarbetspartierna L och C.

För att få a-kassa måste du enligt förslaget ha haft en årsinkomst på minst 120 000 och fyra av de månaderna måste inkomsten ha varit minst 10 000 kronor i månaden. I dag är det arbetad tid som avgör om den enskilde har rätt till a-kassa.Det här är en modell som möjliggör många vinnare.

–  Det är betydligt mer förutsägbart, det är kanske den viktigaste faktorn, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor.

Ersättningen ska sedan bygga på hur stor inkomst man har haft, hur länge man varit medlem i a-kassan och hur länge personen varit arbetslös. Ersättningen trappas sedan ner med tio procent efter 100 dagar, ytterligare fem procent 100 dagar senare. Just nedtrappningen får dock kritik från facken och a-kassorna.

Alla arbetslösa kommer inte att få lika många dagar med a-kassa, enligt utredarens förslag. Den med stark förankring på arbetsmarknaden kommer att få som mest 300 dagar med a-kassa. Den med sämre förankring, som lever på inhopp och vikariat, får bara 100 dagar.

Det motiveras med att det är samhällsekonomiskt viktigare att den med ett mer kvalificerat yrke får "rätt" nytt jobb och därmed får leta längre.

Dessutom är de 100 dagarna en förbättring jämfört med i dag för personer med kort förankring på arbetsmarknaden.

– De har inte rätt till någon ersättning i dag. Och för många är det fullt tillräckligt för att hitta ett nytt jobb, säger utredaren.

Men LO tycker att förslaget är gammalmodigt.

– Det innebär att man ska ta vilket jobb som helst, till vilka villkor som helst. Det blir en nedåtgående spiral, du får ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden. Då går vi mer mot den amerikanska modellen, vi behöver göra precis tvärtom, säger en mycket kritisk Susanna Gideonsson.

Centerns arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl är desto mer positiv.

– Idén att fler ska täckas, att det ska vara mindre fyrkantigt och mer logiskt – det tror jag alla håller med om, säger han.

Han tror också att det är möjligt att ha en a-kassa som omfattar fler, utan att systemet kostar mer.

– Det viktiga är att många täcks i början och har chans att ställa om, men att det inte blir en långsiktig försörjning, säger Ådahl.

Även Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Gulan Avci trycker på att ersättningen ska täcka fler, vara hög i början och sedan trappas av brant.

Vid en första anblick tycker hon inte att nedtrappningen i förslaget är särskilt brant.

– Utredningen har ett förslag, sedan får politikerna fundera på om den är tillräcklig, säger hon.

Även tjänstemannaorganisationen TCO ser positivt på förslaget.

"Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning", skriver TCO i en kommentar.

De nya a-kassereglerna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Olle Lindström/TT

Maria Davidsson/TT