Därför försvarar Anders Borg märket

Förutom Anders Borg, medverkade även Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten och Carl Eckerdal, chefsekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen.

Coronaepidemin ledde till att vårens förhandlingar i avtalsrörelsen avbröts och sköts upp. Deltagarna i webbinariet diskuterade bland annat vad som avgör vilken löneutveckling som ekonomin och företagen klarar av.

Enligt Anders Borg är det produktivitetstillväxten som definierar vad vi har råd att ta ut.

– Jag tror mycket på den här modellen som vi satte i slutet på 1990-talet, med ett  industriavtal och ett märke, sa han.

Fackförbundet Kommunal har tidigare krävt att yrkesutbildade anställda ska få ett lönepåslag som är högre än märket. Men det kravet får inget stöd alls av Anders Borg.

– Det vore väldigt konstigt att slänga ut industriavtalet för att vi har för låga löner i vård och omsorg. Situationen vi har inom vård och omsorg idag är egentligen inte ett lönebildningsproblem, utan är mycket mer av kompetensfrågeproblematik. Då är det bättre att man definierar tydligare kompetenskrav, säger Anders Borg.

Han jämför med situationen för vård och omsorgssektorn i Tyskland.

– Tyskland har betydligt högre löner och betydligt bättre utbildad personal. Det som skulle behöva göras är att arbetsgivare tillsammans med fack och andra parter utvecklar ett kompetenslyft, som gör att man löser problemen som finns. Inte genom att slå sönder märket, utan genom att ha en löneglidning där de gynnas.

Teknikföretagens Mats Kinnwall fortsätter försvara märket. Han menar att argumenten som fanns 1997-98 när märket infördes finns kvar.  Han ser fortfarande industrin som ryggraden.

– Skulle man släppa loss hemmasektorerna att sätta löner riskerar vi att hamna i det som vi kom bort ifrån en gång i tiden. Ska man då följa efter inom industrin och bli utkonkurrerad eller ska vi låta skattetrycket gå upp för att vi måste finansiera höga löneökningar i den offentliga sektorn? Inget av dessa alternativ är attraktiva, säger han.

Kerstin Hallsten på Industriarbetsgivarna framhåller också konkurrenskraften. Hon understryker att vi befinner oss i en lågkonjunktur som det kommer att ta år att ta oss upp ifrån. I alla fall tills vi är tillbaka på samma produktivitetsnivå och konjunkturnivå som före pandemin. 

– När vi talar om löneutveckling och utrymmet som finns där är det vanliga är att vi har en växande kaka som ska fördelas. Här har vi istället en krympande ekonomi, konstaterar hon.

Om löneökningstakten blir för hög får vi problem med vår svenska konkurrenskraft, varnar Carl Eckerdal.

– Kostnadstrycket kommer att bli för högt. Det kommer att drabba investeringar och sysselsättningstillfällen. Vi är alla förlorare på det. Här handlar det om att fundera på vad vi befinner oss i för konjunkturfas och agera därefter. 

För Anders Borg är den stora framtidsfrågan, när det gäller långsiktiga reformer i den nya ekonomiska verkligheten efter pandemin, att öka antalet ingenjörer och att förbättra entreprenörsklimatet. 

– Det som bekymrar mig är att om man nu i Sverige har hanterat den akuta krisen och ska stöttar efterfrågan, så väcker det frågan om vad som är framtidssatsningen. Det är utbildning, forskning, infrastruktur, och inte minst förbättringar av företagsskatteklimatet.

Anders Borg menar att Europa håller på att förvandlas till en användare av teknologi.

– Vi var bäst på dieselmotorn, men nästan allting som handlar om cloud eller AI är helt dominerat av USA.

– Det finns europeiska bolag som tillämpar teknologi. Men USA står för nästan all ny utveckling. Det är ett chockerande perspektiv för Europa, som ändå har varit med och lett den tekniska utvecklingen i snart 200 år.

Webbinariet arrangerades förutom av Teknikföretagen också av IKEM, Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna.