Nyheter
Chefen: Stress beror på organisationen
HR-VERKTYG. I stället för att se stress och ohälsa som ett individuellt problem synar Peab den psykosociala arbetsmiljön i sömmarna. Det har gett tydliga resultat.
Annons
Företag lägger ofta stor vikt vid den enskilda medarbetarens symptom på stress. Detta trots att orsaken till arbetsrelaterad stress och ohälsa ofta ligger i organisationen. Det anser arbetsmiljöchef Anna-Karin Petursson vid Peab Anläggning.
– Vi har en tendens att hitta felen hos individen, att den och den inte kan hantera stress. Men vi vill ta bort fokus från individperspektivet, säger Anna-Karin Petursson.
2014 tog Peab fram verktyg och metoder för att arbeta systematiskt med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. En viktig del i det arbetet är Det nya arbetslivet, en metod som tagits fram av Stressforskningsinstitutet och Metodicum. Metoden utgår från att en obalans mellan krav, stöd och möjlighet att påverka sitt arbete kan resultera i ohälsa och stress.
Peab testade metoden i ett av sina bolag med 400 medarbetare. Där fanns symptom på ohälsa både bland tjänstemän och yrkesarbetare. Bland tjänstemännen berodde stressen på att det fanns krav på mycket jobb och stort ansvar. Yrkesarbetarnas stress var i stället kopplad till bland annat fysisk belastning.
– Man ska vara försiktig med att anta att alla har symptom på ohälsa av samma anledning. Den här metoden är bra för att hitta orsaker till ohälsan, säger Anna-Karin Petursson.
2015 fick medarbetarna utvärdera sin hälsa med utgångspunkt i nio aspekter, som upplevd stress, sömn, fysiska symptom och arbetsförmåga. Resultatet jämfördes med ett referensvärde som baserar sig på en stor databas över Sveriges arbetande befolkning. I den första mätningen hade tjänstemännen sämre värden för två hälsoaspekter än referensvärdet.
Sedan avdelningarnas risker och problem identifierats tog grupperna tillsammans fram handlingsplaner på hur problemen kunde åtgärdas. Planerna följdes sedan upp under ett år.
– Det blev som öar av handlingsplaner nära verksamheten, säger Anna-Karin Petursson.
Ett år senare var fem aspekter likvärdiga med referensvärdet och fyra var bättre bland tjänstemännen.
Enligt Anna-Karin Petursson går det inte att förklara förbättringen med enstaka aktiviteter.
– Vi tror att den största vinningen är att frågan varit uppe ett helt år och att medarbetarna varit delaktiga i processen, säger hon.
