Nyheter

Centrum för rättvisa överklagar beslutet till kammarrätten

Fredrik Bergman, Centrum för rättvisa.

– Forskarna måste få en rimlig möjlighet att försvara sig mot anklagelserna. Det säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som nu driver fallet till kammarrätten.

Mikael Kindbom
Publicerad

Förvaltningsrätten sa den 6 november nej till att pröva Karolinska Institutets beslut om forskningsfusk. Visserligen säger domstolen att det står klart att besluten kan medföra faktiska verkningar för forskarna. Men det utgör inget brott mot Europakonventionen att neka en överprövning.

Då engagerade sig Centrum för rättvisa, en ideell stiftelse som driver enskildas kamp för fri- och rättig­heter, i forskarnas sak.

– Grundläggande krav på rättssäkerhet innebär att forskarna måste få en rimlig möjlighet att försvara sig mot anklagelserna i en rättvis rättegång inför en oberoende domstol, säger Fredrik Bergman.

I mitten av december lämnades överklagandet in till Kammarrätten i Stockholm. Där trycker juristerna på artikel 6 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång. Fredrik Bergman tror att det finns goda förutsättningar, eftersom beslutet om oredlighet fått ”omedelbara och ingripande effekter”.

– Deras möjligheter att utöva sitt yrke har påverkats kraftigt och deras goda namn har fläckats.

AD sa nej till prövning av fusk

Även Arbetsdomstolen har stängt dörren för att kunna överklaga fusk i forskning. Dörren hade öppnats av Växjö tingsrätt i ett unikt beslut juli i år.

En lektor på Linnéuniversitetet i Växjö hade i likhet med KI-forskarna fällts av sin arbetsgivare för oredlighet i forskning på grund av några tidskriftsartiklar. Enligt tingsrätten borde ett beslut om forskningsfusk som får allvarliga konsekvenser för berörd forskare kunna överklagas, vilket Lag & Avtal var först med att rapportera om.

AD ser oredlighetsbeslutet endast som ett konstaterande eller en klassifi­cering av att ett visst handlande inneburit oredlighet. Det ställningstagandet har, anser AD, inte påverkat Växjöforskarens rättsställning.

Anledningen till att det målet hamnade i AD var att här över­klagades också disciplinpåföljden och därmed är det ett arbetsrättsligt mål, till skillnad från det nu aktuella målet.

forskning nyhetsarkiv nyheter
HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!