Byggnads: Vi är trötta på dumpning i byggbranschen

Byggnads är en av de 18 remissinstanserna som lämnat remissvar om förslaget om hur direktivet om ändring av utstationeringsdirektivet, ändringsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt.

Idag, när remisstiden går ut, går Byggnads ut med ett uttalande med tydlig mottagare, den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark:

”Byggnads medlemmar har en enkel fråga till Eva Nordmark. Är det svenska eller polska villkor som ska gälla när vi bygger Sverige? Vi är trötta på dumpningen av löner och villkor i byggbranschen. Som förslaget ser ut nu kan en utstationerad arbetare stå helt utan ersättning för resor och boende. Det är helt oacceptabelt för oss”, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads, i ett uttalande.

Byggnads är kritiskt till att förslaget innebär att svenska regler och lagar för reseersättningar och traktamenten inte ska gälla för utstationerad arbetskraft i Sverige.

”För en Byggnadsarbetare i Sverige kan det handla om över 10 000 kronor i lönekuvertet varje månad”, skriver Byggnads i ett pressmeddelande.

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket var det runt 70 000 utstationerade arbetare i  byggsektorn under förra året. De kom från länder som Polen, Litauen och Lettland. Men Byggnads poängterar i sitt pressmeddelande att det förmodligen är fler, eftersom många inte registreras.

”Vi ska ha schyssta villkor för alla arbetare, oavsett om det är en betongarbetare från Göteborg eller en snickare från Warszawa”, säger Johan Lindholm vidare.

En särskild utredare har föreslagit hur direktivet om ändring av utstationeringsdirektivet, kallat ändringsdirektivet, ska genomföras i svensk rätt.

Bland de andra remissinstanserna finns bland andra Medlingsinstitutet, Tillväxtverket, Diskrimineringsombudsmannen, DO, LO, Arbetsgivarverket, Kommerskollegium och Migrationsverket.  

DO har inga synpunkter för förslagen.  Men LO stödjer inte utredningens uppfattning om att den svenska lagstiftaren är förhindrad att kräva att en utstationerande arbetsgivare ska betala för en arbetstagares resa, kost och logi när arbetstagaren utstationeras till Sverige.  

”Att arbetsgivaren står för sådana ersättningar är en förutsättning för att det ska röra sig om utstationering överhuvudtaget”.

LO menar vidare i sitt remissvar att det finns risk för att utstationerade arbetstagare kan stå helt utan ersättning för dessa kostnader. Det menar LO skulle vara oförenligt med ändringsdirektivet.  ”Utredningens förslag i denna del är onödigt försiktiga. Fackföreningar måste kunna ställa krav på ersättning för resa, kost och logi även vid primär utstationering, skriver LO.  

Medlingsinstitutet skriver i sitt remissvar att man inte har några invändningar mot betänkandet ur lönebildningssynpunkt. Inte heller Tillväxtverket har några synpunkter i ärendet.

Arbetsgivarverket har inga synpunkter på de föreslagna förändringarna i lagen om utstationering av arbetstagare, lagen om medbestämmande i arbetslivet, eller lagen om uthyrning av arbetstagare. Arbetsgivarverket har svarat på remissen i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Kommerskollegium föreslår att utstationerade arbetstagare ska ha rätt till den ersättning som kollektivavtalsburna arbetsgivare i Sverige ska betala till sina arbetstagare i motsvarande situation. Kommerskollegium välkomnar att utredningen föreslår att en övre gräns införs för vilka lönenivåer som det kan krävas att utstationerande företag betalar sina anställda.  Kollegiet vill också understryka att villkor, till exempel när det gäller lön, måste vara transparenta för att kunna göras gällande gentemot utstationerade företaget.  Kollegiet är positivt till förslaget att införa en informationsplikt för kundföretaget, som ska informera användarföretaget om vilka arbets- och anställningsvillkor som det tillämpar på den uthyrda, utstationerade arbetstagaren.

”Utredningen föreslår att informationsplikten endast ska lämnas på begäran av användarföretaget. Detta är enligt kollegiet positivt, och ett sätt att göra så att informationsplikten inte blir alltför betungande”, skriver kollegiet i sitt remissvar. Men kollegiet anser det problematiskt med den föreslagna bestämmelsen om att flera personers utstationeringar ska läggas samman. Kollegiet ser då en risk för att en utstationerad arbetare som ersätter en annan kan få mer förmånliga villkor än de tidigare, även om denne endast varit utstationerad en kort period. ”Det kan anses gå utöver vad som är nödvändigt för att skydda arbetstagarna”, menar kollegiet.

Migrationsverket välkomnar utredningens förslag, särskilt den delen som innebär att begreppet ”minimilön” byts ut mot ”lön”.

”Lagändringen kommer att leda till att utstationerade arbetstagare får en lön som motsvarar lön för arbetstagare med hemvist i Sverige inom samma bransch. Det blir särskilt viktigt när det gäller arbetstagare som omfattas av undantag från kravet på arbetstillstånd”, skriver verket i sitt remissvar.