Byggnads: Förhandlingsvägran inte alltid rätt väg att gå  

Anneli Ohlsson-Anderbjörk som är förbundsjurist på Byggnads säger att hon inte har någon kännedom om hur Syndikalisterna driver sina processer och att hon inte vet varför de har så många fler ärenden än vad Byggnads har när det kommer till förhandlingsvägran.

Läs också: Därför stämmer Syndikalisterna så ofta bolag i Arbetsdomstolen

– Om vi ska kunna stämma på förhandlingsvägran så måste det finnas en förhandlingsvägran. Vi stämmer på förhandlingsvägran när en sådan tvist dyker upp men det verkar ske i en väldigt mycket lägre utsträckning än vad det gör för Syndikalisterna.

Hon tror att skillnaden skulle kunna bestå i att Byggnads till en stor del företräder medlemmar som arbetar i företag som har kollektivavtal med Byggnads medan Syndikalisterna ofta företräder arbetstagare inom bolag som inte har kollektivavtal.

– Det gör oss skyldiga att förhandla innan vi kan stämma i en tvist. Jag vet inte om det är det som gör att arbetsgivarna i en högre grad är villiga att förhandla gentemot oss än Syndikalisterna.

En annan aspekt är att man bara har tillträde till AD om man inte har kollektivavtal – eller stämmer för just förhandlingsvägran. Byggnads är ett av de förbund som har flest tvister i AD, fortsätter hon – men man har också flertalet tvister i tingsrätter.

– Ofta gör vi bedömningen att om en tvist är obetydlig så tar vi den till tingsrätten i stället för till AD. Vi vill inte tynga en specialistdomstol med vad vi bedömer som enklare lönekrav.

Det är ovanligt att bolag inte kommer till förhandling när Byggnads kallar till förhandling. När ett bolag inte kommer till förhandling handlar det enligt Anneli Ohlsson-Anderbjörk oftast om bolag som är på väg att gå i konkurs.

– Då måste vi behandla ärendet på ett annat sätt och se till att säkra lönegarantin för medlemmarna och då måste vi agera för att försätta bolaget i konkurs – att driva ett ärende om förhandlingsvägran i den situationen är bara att kasta pengarna i sjön för de får vi ju inte tillbaka om bolaget går i konkurs.

Om bolaget saknar tillgångar så fokuserar Byggnads på att driva lönekraven så att medlemmarna kan få ersättning från den statliga lönegarantin. I dessa fall är det bråttom, Byggnads måste ansöka om konkurs inom tre månader från att arbetet har utförts.

– Om vi i det läget enbart stämmer för förhandlingsvägran så kommer processen ta för lång tid. Vi har en skyldighet mot våra medlemmar att driva processen på ett korrekt sätt så de ska få ut så mycket ersättning som möjligt.

När Byggnads agerar snabbt för att försätta ett företag i konkurs så gynnar det alla anställda i det företaget, både Byggnads medlemmar, Syndikalisternas medlemmar och oorganiserade arbetstagare, fortsätter Anneli Ohlsson-Anderbjörk.

– Vi gör en bedömning utifrån hur våra förutsättningar ser ut. Vi ser till att kalla till förhandling och kräva löner eller ser till att sätta bolag i konkurs så fort som möjligt i de fall det behövs för att säkra våra medlemmars pengar och se till att de får ut sin lön utifrån lönegarantin.

På frågan om Byggnads är rädda att tappa medlemmar till Syndikalisterna säger hon att sjunkande medlemssiffror är en aktuell frågeställning för många fackförbund.

– Det finns en stor oro inom alla fackförbund – det är ju inte specifikt för Byggnads – utan många fackförbund brottas med att försöka se till att man är fler medlemmar.