Byggföretagen: Slag i luften att lagstifta om entreprenörskedjor 

 I förra veckan avslöjade Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) att han ska leda arbetet med en rapport som tar upp problemet med de långa entreprenörskedjorna i arbetslivet, vilket är vanligt i byggbranschen. Målet är en begränsning till två led. Han vill också se ett förslag till direktiv från EU-kommissionen.

Bransch – och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen har reagerat mycket kraftfullt på utspelet från Johan Danielsson. Kedjorna ska varken begränsas i Sverige eller på EU-nivå genom lagstiftning, kontrar arbetsgivarna.

– Problemet är inte antalet entreprenörsled. Den värsta skurken kan finnas i första ledet, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen.

Den rätta vägen är i stället om man underlättar för huvudentreprenörerna när de kontrollerar vilka de anlitar, enligt Åkerlind. Myndigheter som Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Migrationsverket måste bli bättre och snabbare på att dela information till branschen.

Åkerlind vill se digitala system där Byggföretagens medlemsföretag snabbt och enkelt kan få den information som de behöver, till exempel om företaget betalar skatt eller om en viss arbetstagare har arbetstillstånd.

Hans motpart, fackförbundet Byggnads, håller inte alls med om analysen.

– Kontrollerna är mycket svårare att göra längre ner i entreprenörsleden. Därmed inte sagt att en begränsning av antalet löser alla problem, men det blir mycket enklare att kontrollera företagen, säger förbundsordförande Kim Söderström.

 Varken arbetsgivare eller fack kan presentera siffror på hur vanligt fusk av olika slag är i byggbranschen. Däremot finns en beräkning på samhällets totala kostnader för brottslighet i arbetslivet. Den landar på mellan 120 och 150 miljarder, enligt en bedömning av Delegationen mot arbetslivskriminalitet.

– Vi fått en tudelad arbetsmarknad. Många företrädare för företagen säger att de inte kan konkurrera med schysta villkor längre. Alternativet är att säga upp egen personal och börja använda underentreprenörer från forna öststaterna eller andra underentreprenörer.

Kim Söderström beskriver den värsta formen av exploatering i branschen. Idag finns daglönare som står på gatan och varje morgon hoppas att en minibuss kommer och plockar upp dem för ett dagsarbete på något bygge.

– Vi måste kunna komma överens med Byggföretagen om begränsning av kedjorna. Många företag tycker att Byggnads har rätt i sina krav.

På Byggföretagen har Mats Åkerlind inget emot om företag frivilligt inför en begränsning till högst två led i kedjorna. Det är en stor skillnad mellan detta och tvingande lagstiftning, poängterar han.

Internt kan ett byggföretag ha den regeln, men själva göra undantag om det någon gång skulle vara nödvändigt. Dessutom kan bolaget lätt ha kontroll över den enstaka underentreprenören i det tredje ledet, resonerar Åkerlind.

– Situationen är en helt annan när det är ett lagbrott eller brott mot kollektivavtalet om man använder sig av det tredje ledet eller måste söka dispens på oklara grunder från en myndighet eller annat organ.

Byggbranschen har genomgått stora förändringar sedan 1990-talet. Då hade de flesta företag egna anställda. Nu använder man sig av underentreprenörer som specialiserat sig på en liten del av arbetsuppgifterna på ett bygge.

Detta har inte bara lett till bättre kvalitet och högre produktivitet, enligt Åkerlind.

– Vi ser ingen koppling mellan försämrad arbetsmiljö och antalet entreprenörer. Tvärtom, specialiseringen har varit gynnsam för branschen.

På knappt 30 år har antalet företag i branschen mer än fördubblats, konstaterar Åkerlind.

– Samtidigt har arbetssjukdomarna minskat med nära 90 procent, arbetsolyckorna halverats och dödfallen gått ner till en fjärdedel av tidigare.

Bedömningen av verkligheten skiljer sig markant mellan dessa två parter i byggbranschen. För något år sedan begärde Byggnads en särskild kriskommission som skulle granska det stora antalet dödsolyckor i på byggarbetsplatser. Under den senaste åren har antalet omkomna pendlat mellan 5 och 14 personer per år.

Parterna har också skilda uppfattningar om huruvida frågan om en begränsning av entreprenörskedjorna ska åtgärdas på EU-nivå.

Mats Åkerlind ser många svårigheter. På Europanivå är väldigt många definitioner oklara på detta område. Det handlar om allt från hur entreprenörsleden räknas i olika länder till vilka som anses vara egenföretagare.

Han ser det som näst intill omöjligt med en begränsning av entreprenörsleden till två.

– Det är enormt juridiskt och tekniskt svårt om en sådan enkel regel ska bli korrekt uppfattad. För mig är det väldigt viktigt med företagens möjligheter att göra affärer och konkurrera. Detta måste fortsatt vara kvar. Jag ser inte att klåfingriga politiker ska ge sig in i den frågan.

På Byggnads har man det däremot motsatt uppfattning. En reglering på Europanivå är mycket möjlig, eftersom problemen är desamma i hela EU.

– Ja, vi diskuterar detta på Europafacklig nivå. Vi har samma problem och utmaningar runt om i Europa. Det står helt klart.