Blir jag dubbelt straffad för att jag inte är med i facket?

EXPERTERNA SVARAR:

Kärnan i arbetsrätten är relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ibland uppstår oenighet mellan dessa parter. Det kan till exempel handla om lön eller om att arbetsgivaren har sagt upp den anställde på grund av misskötsamhet eller arbetsbrist. Om parterna inte kan lösa tvisten genom att komma överens kommer den till slut att avgöras av domstol.

I Sverige är en stor andel av arbetstagarna medlemmar i en facklig organisation. Också arbetsgivare är i stor utsträckning organiserade genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Denna höga s.k. organisationsgrad präglar det svenska arbetsrättsliga systemet, bland annat på det sättet att det finns både lagregler och kollektivavtalsregler som ger dessa organisationer rätt och skyldighet att förhandla för medlemmarnas räkning när tvister har uppstått.

Talan i arbetsrättsliga tvister ska väckas antingen i tingsrätt eller i Arbetsdomstolen (AD).

En arbetstagare som inte företräds av facket ska väcka talan i tingsrätt. Domen i tingsrätten kan sedan överklagas till AD.

När facket företräder en arbetstagare ska talan vanligtvis väckas i AD, som då är första och sista instans.

Innan AD prövar tvisten måste facket enligt medbestämmandelagen (MBL), och i vissa fall enligt en kollektivavtalad så kallad förhandlingsordning, förhandla med arbetsgivaren. Om facket har kollektivavtal med den aktuella arbetsgivaren gäller i de allra flesta fall en förhandlingsordning. En sådan innebär nästan alltid att tvisten ska förhandlas först på lokal nivå mellan lokalt fack och arbetsgivare och sedan på central nivå med centrala organisationers medverkan. Om så inte har skett ska AD avvisa talan. Detta förhandlingssystem innebär alltså att förhandlingar måste genomföras innan tvisten hamnar i AD. I de allra flesta fall löser parterna tvisten under förhandlingarna. Om tvisten trots allt kvarstår efter den centrala förhandlingen kan talan väckas i AD.

Skälet till att en tvist får gå direkt till AD, utan att passera tingsrätt, bara när förhandlingar enligt MBL och förhandlingsordning har skett är att tvisten då diskuterats och blivit föremål för rättslig argumentation mellan parterna. Man säger ibland att ordningen med lokal och central förhandling och därefter talan i AD är en form av treinstanssystem.

När en tvist hanteras med facklig medverkan står facket normalt för de kostnader förhandlingarna och domstolsprövningen medför, oavsett vem som vinner målet. Detsamma gäller för övrigt när facket är ombud för medlemmen i en tvist som prövas i tingsrätt. Det sistnämnda sker inte så ofta men kan inträffa till exempel om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal för arbetet eller om facket missat någon av de frister som gäller när förhandling ska påkallas eller talan ska väckas. 

En arbetstagare som driver en tvist på egen hand eller med hjälp av eget ombud, till exempel en advokat, får stå för både sina egna och motpartens rättegångskostnader om han eller hon förlorar målet. Om prövning i ett sådant fall sker i både tingsrätt och AD måste den enskilde normalt stå för kostnaderna i båda instanserna.

Det är givetvis frivilligt för en enskild att vara med i facket. Om man väljer att vara medlem får man betala en medlemsavgift. Den kan ses som en försäkringspremie som ger möjlighet till rättshjälp om man hamnar i tvist med sin arbetsgivare. Den som väljer att inte vara med, av principiella eller ekonomiska skäl, kan förstås inte få sådan hjälp. Detta fungerar för övrigt på ungefär motsvarade sätt när en arbetsgivare ska välja om han ska vara med i en arbetsgivarorganisation eller inte.

Det är alltså riktigt som din advokat säger att ditt ärende inte kan tas direkt till AD och att du kan få stå för rättegångskostnader både i tingsrätten och i AD. Skälet till att du inte kan gå direkt till AD är att lagstiftaren har ansett att AD som första instans endast ska pröva de tvister som arbetsmarknadens parter är skyldiga att först försöka lösa. Eftersom organisationsgraden i Sverige är hög bidrar det till att ett stort antal tvister kan lösas utan att behöva hamna i domstol. Det är det som är syftet med reglerna, inte att straffa den som väljer att vara oorganiserad. 

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev