Åsa Kjellberg Kahn: ”Vi är inte ute efter att övervaka”

I förra avtalsrörelsen kom Installatörsföretagen överens med Svenska Elektrikerförbundet om ökat skydd för den personliga integriteten i installationsavtalet.

Är det för lätt att övervaka sin personal i dag?

– De integritetsfrågor vi främst har varit inne på rör elektroniska körjournaler. De används för att hålla reda på hur mycket arbetstagarna kör privat och för företagets räkning. Det är för att Skatteverket ska få rätt uppgifter.

Men förstår du fackets farhågor?

– Från arbetsgivarnas perspektiv finns inget övervakningssyfte. Enligt Datainspektionens regelverk ska systemen bara användas för det syfte som har sagts före införandet. Från fackligt håll görs det ibland gällande att de används på andra sätt. Men det finns inget arbetsgivarintresse i att använda dem på ett sätt som inte är tänkt.

Svenska Elektrikerförbundets förhandlingschef anser att ni genom att använda allt mer av dessa system backar från ett modernt ledarskap som bygger på frihet, ansvar och förtroende?

– De som jobbar i bygg- och installationsbranschen har ett oerhört fritt arbete. Det är inget konstigt att en arbetsgivare vill veta var personalen är och vad den gör. Arbetsgivaren kan exempelvis vilja veta vilken bil som är närmast en viss kund.

Läs också:

Varför vill ni ha processlöneavtal (sifferlösa avtal) på tjänstemannasidan?

– Det är en fördel att inte vara bunden av en centralt bestämd siffra.

Facket anser att arbetsgivarna inte har tid med individuell lönesättning, har du samma bild?

– Förvisso tar det längre tid att fundera över varje individs bidrag till verksamheten än att ha tarifflöner. Men är det något som är omodernt i dag så är det väl att säga att alla är lika, ska kunna och göra lika och ha samma lön. Det är också orättvist, eftersom alla förhållanden sällan är helt lika. Men detta kräver sin arbetsgivare och facklubb. Därför har vi ett yrkande om att vi som parter ska göra ett projekt runt individuell lönesättning.

Ni vill även ha flexiblare arbetstidsregler i alla era avtal?

– I tjänstemannaavtalet behöver arbetstidsavtalet moderniseras, men där rör det sig om mindre delar. På arbetarsidan, inom elbranschen, är det ett väldigt centraliserat system. Där är det 8 timmar om dagen, 40 timmar i veckan måndag till fredag som gäller.

Vad är problemet med det?

– Nu finns det i princip inget utrymme att ha andra arbetstidslösningar. Inte ens om du som medarbetare går till din chef och ber om att få jobba sex timmar ena dagen och tio timmar nästa dag. Det skulle ses som kollektivavtalsbrott. Det passar varken medarbetare, företag eller kunder.

Varför vill ni ändra på resereglerna?

– Över huvud taget gäller det för företagen att stärka sin konkurrenskraft. Arbetstiderna är en del i det. Och resereglerna. De bygger på ett urgammalt system där man tänker sig att montören åker från företaget ut till arbetsplatsen klockan sju på morgonen och så finns det en kostnadsersättning bestämd för det. I själva verket åker montören oftast hem­ifrån direkt ut till kunden och ”kostnadsersättningen” blir en skattepliktig lön. Det kan vara både kortare eller längre sträckor än från företaget. Det här vill vi ha en lösning för i kollektiv­avtalet.

Varför är det så svårt att rekrytera elektriker?

– Allmänt sett är det svårt att intressera unga för många yrkesutbildningar. Men det finns också regler i kollektivavtalen som försvårar. Arbetsgivarna får inte anställa personer som saknar ”rätt” gymnasieutbildning på el-sidan. Det är en onödig, hämmande faktor. Vårt lärlingsavtal har sin bas från 1945. Vi vill se över vilket ansvar arbetsgivaren ska ha. Lärlingarna är anställda på företagen, men mindre arbetsgivare vågar ofta inte anställa, eftersom det är många åtaganden och kort framförhållning på kunduppdrag. Vi har därför ett yrkande om att man även ska kunna anställa lärlingar under en viss tid.

Varför är det så få kvinnor i elektriker­branschen?

– Det behövs fler och företagen vill anställa fler. Men få tjejer söker gymnasiets el- och energiprogram eller fastighetsprogrammet för rörsidan. Vi har också den där smala tratten, att företagen bara får anställa personer som gått en viss typ av gymnasieutbildning. Det befäster de gamla könsmönstren, tror jag. Det är tyvärr inte så många 15-åriga tjejer som känner sig lockade att gå el- och energiprogrammet. Jag hoppas att vi som parter och bransch kan ändra på det.

Er bransch går just nu väldigt bra, kan ni då inte gå med på lite större löneökningar?

– Det är riktigt att det är ett väldigt tryck i våra branscher, men det är också regionala skillnader. När vi frågar våra företag vad som är viktigast inför avtalsrörelsen är det att vi håller oss till märket och håller i kostnaderna. Det andra är att de gärna vill ha lång avtalsperiod. Det säger de, eftersom de vet att även den här branschen är konkurrensutsatt. Det går inte att stjälpa över kostnaderna på någon annan.