Årtiondet vi föddes

Under ett decennium, från slutet av 1960-talet och inpå 1970-talet, var drömmarna om arbetstagares inflytande och makt lika livfulla som arbetsgivarnas rädsla för att förlora kontrollen. ”Det här med mbl, innebär det att journalisterna ska få bestämma allt?” frågade en orolig förlags-vd, Lukas Bonnier, Lag & Avtals första chefredaktör Gösta Grassman. Lag & Avtal startade 1978 som ett svar på alla nya arbetsrättsliga lagar som kom på 70-talet och behövde förklaras, förstås och ges praxis genom Arbetsdomstolens bedömningar.

Paragraf 32 syftar på Svenska Arbetsgivareföreningens, SAF:s, stadgar om arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Med en tydlig blinkning lånades siffran till mbl:s paragraf 32, som handlar om att begränsa arbetsgivarens rätt genom medbestämmande­avtal.

Nu var det slut på arbetsgivarens oinskränkta ledningsrätt!  Sverige kommer inte mer bli detsamma, spådde Olof Palme i riksdagsdebatten 1976. Utåt sett käbblade partierna, men egentligen var de rätt överens. Vad som hände var bland annat att arbets­givare och fack närmade sig varandra. Genom centrala avtal växte formerna fram för hur parterna skulle förhandla. På den privata sidan blev utvecklingsavtalet 1982, mellan SAF (föregångaren till Svenskt Näringsliv) och LO/PTK, mönsterbildande för lokala samverkansavtal och gäller i stort sett än.

För facken har det handlat om att klara balansgången: ha inflytande och bli experter på företagande, men inte hamna på två stolar eller i arbetsgivarens knä.

Mbl kallades tidigt nedlåtande eller uppgivet för stora tutan; arbetsgivaren ska informera (tuta), men har kvar ledningsrätten så länge parterna inte avtalat om något annat. Lagen har en svaghet, säger juridikprofessor Örjan Edström, eftersom den inte ger ett reellt medbestämmande. Men han tycker att 40-åringen mbl har stått sig förvånansvärt bra.

De flesta intressanta domarna kom de tidiga åren. Läs mer om dem, och den nya viktiga dom som kom för bara en månad sedan, i vår special om jubilaren mbl.