Antalet domar i AD minskar kraftigt

Antal domar och mål har minskat kraftigt i AD de senaste åren. Mellan 2018 och 2019 var minskningen nära 40 procent, från 40 domar 2018 till 25 förra året. Även måltillströmningen har en sluttande kurva, förklarar ­Sören Öman, ordförande i AD.

– Förra året fanns mål kvar att avgöra från året innan, och det tillkom fler. Medan under 2019 avgjorde vi väldigt många mål inom samma år.

Enligt Sören Öman finns inga givna svar på varför måltillströmningen avtar.

– Det kan handla om att organisationsgraden på arbetstagar­sidan sjunker och att inte lika många arbets­tagare får organisationers hjälp att driva mål. De får strunta i att driva mål, eller göra det själva i tingsrätten. Men då skulle förmodligen fler mål i tingsrätten bli överklagade till AD, och där ser vi bara en marginell ökning.

En troligare förklaring kan vara högkonjunkturen, enligt Sören Öman. När det finns många jobb att söka är det lättare att komma överens om en uppsägning, till exempel.

– Fler väljer kanske att inte ha jobbet kvar om det är lättare att hitta nytt jobb. Och arbetsgivare har kanske lättare att betala sig ur tvister, säger Sören Öman.

Beror färre domar på färre tvister generellt?

– Så kan det vara. De flesta verkar säga att tvisteförhandlingarna har gått ner. De centrala organisationerna verkar se färre tvister också.

Men det stämmer bara till viss del, enligt Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO-Rättsskydd.

– Hos oss har vi nästan fått in lika mycket ärenden 2019 som 2018. Vi ser inte en stor minskning, utan kanske på bara 5 procent. Men de som jobbar på förbunden säger att det kommer in färre tvister.

Både Dan Holke och chefsjuristen Jonas Stenmo på Almega ser högkonjunkturen som den troligaste orsaken till minskningen.

– Färre väljer att tvista om anställningens upphörande. Sedan är det färre tolkningsmål av kollektivavtal. För oss handlar det om att vi för närvarande har en väldigt bra relation till våra motparter. Vi försöker lösa tvisterna som uppkommer på ett pragmatiskt sätt tillsammans, säger Jonas Stenmo.

Almegas tvister i tingsrätterna har ökat svagt i stället, berättar han. Det beror på att de som inte är medlemmar i facket driver fall själva som hamnar direkt i domstolen.

– Då har du inga förhandlingar innan. Men många av dessa fall hade mått bra av att tröskas genom förhandlingssystemet, säger Jonas Stenmo.

Enligt Sören Öman, AD, är det ingen större skillnad på typ av fall som når förhandlingsrummet. Han ser dock flera utvecklingstrender vad gäller måltyper i AD.

– Det finns måltyper som nästan helt försvunnit de senaste åren, som till exempel olovliga stridsåtgärder, alltså vilda strejker. Sådana är ruskigt ovanliga i dag.

Enligt Sören Öman har färre mål sin grund i regler om tolkningsföreträde. En annan typ av mål som har försvunnit är så kallade båtmål.

– Det har också med stridsåtgärder att göra. Svenska fack blockerar utländska fartyg så att de inte kommer ifrån svensk hamn utan kollektivavtal.

Flera jurister som Lag & Avtal pratat med har också noterat en annan trend vad gäller målen i AD – att förhandlingarna blir större och längre med åren. Ofta är det arbetstagarsidan som stämmer och då behöver arbetsgivarsidan kalla fler vittnen. För balan­sens skull trappar även facket upp antalet vittnen.

– Det är väl en känsla som jag har också, att det åberopas mera bevisning. Det är inte så ofta man har mål som bara tar en dag. Ofta är de två dagar eller längre, säger Sören Öman.